Avsnitt:95 Efter att Gustaf III stärkt sin ställning gentemot de officerare som gjort myteri i det ryska pågående kriget sammankallade han en riksdag 1789. Där antogs ett tillägg till den gällande regeringsformen från 1772 som kallades för Förenings- och säkerhetsakten. Den stärkte kungamakten ytterligare och gav kungen rätt att efter eget gottfinnande förklara krig, sluta fred och ingå pakter med främmande makt utan att detta krävde riksdagens godkännande. Bestämmelser i akten fråntog riksdagen rätten att framlägga lagförslag, men riksdagen behöll rätten att godkänna beslut gällande skatter. Det högadliga Riksrådet avskaffades och ersattes med Rikets allmänna ärendens beredning, vilket blev en föregångare till dagens regering. Ofrälse tog med detta för första gången steget in i rikets främsta beslutande organ. Dessutom inrättades Högsta domstolen, där kungen satt med två röster samt utslagsröst vid en jämn omröstning. De ofrälse gynnades genom att akten upphävde adelns monopol till ämbeten i staten. Kronobönderna garanterades ärvd besittningsrätt till kronojorden; alternativt kunde bönderna friköpa jorden. Riksdagen 1789 beslutade också att överlåta hela statsskulden till ständerna. Riksgäldskontoret upprättades och uppdrogs att administrera skulderna. Kriget i Ryssland fortsatte där den svenska marinen nådde framgångar. Men det höll på att sluta illa då hela svenska skärgårdsflottan med Gustaf III ombord inneslöts av ryssarna i Viborgska viken i juni 1790. Men en lyckad utbrytning den 3 juli lyckades den svenska flottan slå sig fria och återsamlades vid Sveaborg utanför Helsingfors. Den ryska flottan följde efter och den 9-10 juli 1790 möttes de båda krigsflottorna vid Svensksund utanför dagens Kotka i Finska vikens nordöstra kust. Ryssarna upplevde stora svårigheter i striderna mot svenskarnas starka ställning, såsom ogynnsamma vindar och utmattade ryska fartygsbesättningar, i kombination med Nassaus högmodiga ledarskap. Slaget slutade med ett katastrofalt nederlag för Ryssland, där ryssarna förlorade en tredjedel av sin flotta, samtidigt som svenskarnas förluster var minimala. Slaget anses vara Sveriges största marina seger någonsin och var en direkt orsak till att kriget kort därefter avslutades genom fredsfördraget i Värälä, där ingendera sida hade vare sig vunnit eller förlorat markområden. Med tanke på antalet krigsfartyg som deltog betraktas sjöslaget också som det största i Östersjöns historia. Regent i detta avsnitt: Gustaf III 1771-1792. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: nickegrozdanovski@gmail.com
