När kommunen ville lägga ner deltidsbrandkåren gick Trönöborna i Hälsingland ihop och startade sitt egna brandvärn med frivilliga krafter. Och så ser det ut runt om i landet. När det offentliga samhället allt mer drar sig tillbaka blir det landsbygdsborna själva som får se till att det går att tanka bilen eller köpa mjölk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lena Åkerlind är en av många engagerade i Trönö. Och när det gäller brandvärnet tycker hon det känns tryggare att det drivs med ideella krafter.
– Man kan ju tycka att det offentliga eller det kommunal ska stå för sådana här grundläggande frågor. Å andra sidan i de här tiderna av nedläggning så är jag betydligt mer säker att verksamheten får vara kvar när vi har hand om den själv, än att papperen ligger på något bord och väntar på en klubba, säger Lena Åkerlind.
Och folk på landet får bereda sig på att göra mer själva framöver menar historikern Lennart Johansson i Växjö.
– Det är väl en väg tillbaka, att det blir ideella krafter som tar över igen för att hålla detta levande. Det kommunala ansvaret när det gäller landsbygden har i praktiken minskat och kommer att minska, när kommunen drar sig tillbaka finns det inga kommersiella krafter som kan driva något, underlaget är för litet, säger Lennart Johansson.
I den lilla byn Agunnaryd i södra Småland jobbar de 650 invånarna ideellt omkring trettiotvå timmar var om året. Alltså nästan en arbetsvecka per person och år för att stötta affären, caféet, brandvärnet och bensinmacken.
I en rapport till regeringen konstaterar forskare vid Ersta-Sköndal högskola att vi svenskar är exceptionellt aktiva internationellt sett. Forskarna har räknat ut att det frivilliga arbete som svenskarna gör motsvarar 400 000 årsarbeten. Och det är i mindre städer och samhällen och på landsbygden man är som mest aktiv medan människorna i storstadsregionerna verkar lägga mindre tid på frivilligarbete.
Reportrar Anna Burén och Sven Börjesson, teknik Björn Nitzler och producent Agneta Kellgren
