Landsbygden som efterbliven eller som en våt dröm. Kluvet land i P1 reser till Hälsingland och diskutera mediernas bilder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kluvet Land reser till Trönö, utanför Söderhamn för att prata med Po Tidholm, journalist och glesbygdsskildrare, om bilden i media av livet på landet.
– Den ena bilden är att landbygden är en plats för vila och andlighet, och sedan så har du den andra bilden, som något efterblivet och mörkt och dyster och hopplöst, en plats för de som blivit över, som inte är lämpade för det urbana livet, säger Po Tidholm.
Landsbygden som svart misär eller romantisk dröm. Po Tidholm som själv lämnade uppväxten i ett litet samhälle för Stockholm för att sedan återvända och bli kvar. Och han har funderat en hel del. Han beskriver bondbyarna i Hälsingland som en plats för initiativkraft och frihet. Men också för hårt dagligt arbete.
– Det väldigt många glömmer bort är att man arbetar hårt på landet. Det är ju inte så att man sitter och tar det lugnt. Jag blir extremt provocerad av alla som tror att vi som bor på landet lever det där sommarstugelivet året om och att det är skitmysigt.
Nattsvart, eller i allafall inte lika bra som Stockholm. Det är också bilden som forskaren Madeleine Eriksson vid Umeå Universitet såg när hon i en avhandling undersökte bilden av Norrland i nyhetsmedia och populärkultur. Det handlar om avfolkning, arbetslöshet och omoderna människor när medierna beskriver Norrland. Hon menar att de dystra bilderna av landbygden är till för att definiera det som staden inte är.
– Man är lantis och lite bakom. Det urbana är något eftersträvansvärt, något som vi alla ska vilja ha. Och landsbygden blir något som folk lämnar, där de omoderna finns.
Vad får då de här bilderna av glesbygden för konsekvenser?
--Det kan påverka politiska beslut, om företag vill investera på en plats. Det har betydelse rent praktiskt, och för individer kan det skapa ett främlingskap, man känner sig annorlunda och utanför när media så tydligt har det urbana som fokus, säger Madeleine Eriksson.
Medieforskarna Magnus Andersson och André Jansson vid Malmö Högskola och Karlstads universitet visar i sin bok "Landsbygdens globalisering" att svenskarna generellt sett tycker att medierna förstärker klyftan mellan stad och land. Forskarna använder en mätning från SOM-institutet där 3500 svenskar svarat på frågor om hur de tycker att medierna rapporterar om svensk landsbygd och svenska storstäder. Svaret blev att storstäderna får för mycket plats och landsbygden för lite.
Reporter Anna Burén, producent Agneta Kellgren
