En svensk affärsman som under tio år pekats ut i härvor med kraschade kryptosatsningar har fått draghjälp från affärsmän, fotbollsproffs, en Skatteverket-tjänsteman och en riksdagspolitiker. Han tillbakavisar alla anklagelser i en intervju med Ekot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är en solig torsdag i början av september. I Svea hovrätt är en 50-årig affärsman på väg in i rättssalen tillsammans med sin advokat.
Han avböjer en intervju med Ekot men ber oss att återkomma.
För elva år sedan var scenen en helt annan.
På börsen i Frankfurt välkomnar man i september 2014 ett nytt företag där den svenske affärsmannen får ringa i klockan som startar handeln.
Bolaget på Frankfurtbörsen, som under en period värderas till hisnande en miljard euro, uppges ha miljontals medlemmar på sin sociala medier-plattform och tusentals partners till ett system där användare får pengar tillbaka när de handlar på nätet.
Bolaget är för affärsmannen en i en rad satsningar på revolutionerande plattformar där småsparare kan tjäna pengar på ny teknik – satsningar som för den som bara följer bolagens egna hemsidor och pressmeddelanden, framstår som en rad av framgångar.
2020 beskrivs i pressmeddelanden i Tyskland hur en kryptoplattform väntas ge intäkter på fem miljoner Euro på bara några månader.
Och 2023 berättar affärsmannen själv för P4 Kalmar om stora planer för nedlagda glasbruk.
– Vi tror att man kan bygga något väldigt stort där, sa han då.
Men Ekots granskning ger också en annan bild.
En efter en går satsningarna upp i rök, eller kraschar i konkurser, polisanmälningar och rättstvister.
Flera har öppet ifrågasatts. Av revisorer och myndigheter, av journalister och småsparare som känt sig lurade.
Och inte bara i Sverige. Redan 2014 får ett av projekten, en investerarklubb, kritik i en tv-granskning i Estland.
I fjol pekade norska medier ut affärsmannen i bland annat vad som beskrivs som en svindlerihärva kring ett energibolag.
Nu i höst har Ekot avslöjat att han varit med i turerna kring det haussade svenska energiteknik-bolaget Circle Energy, vars aktie i dag är handelsstoppad.
Och planerna för de småländska glasbruken har fortfarande inte blivit verklighet.
Samtidigt har projekten gång på gång kunnat få draghjälp av samarbeten med etablerade aktörer från olika samhällssektorer.
Affärsmän, fotbollsproffs och en internationell världsartist. Till och med en tjänsteman på Skatteverket och en riksdagspolitiker, som både under sitt sista år i riksdagen och åren därefter, används som frontfigur för olika techsatsningar.
– Det är ju ganska vanligt att kriminella använder frontfigurer för att det ska se seriöst och legalt ut, kommenterar Stefan Lundberg, tidigare åklagare på Ekobrottsmyndigheten, som är kritisk till att personer med ett högt förtroendekapital gör sig till galjonsfigurer för projekt av det här slaget.
– Ger man sig in i en sådan roll måste man vara väldigt försiktig.
Ex-politikern uppger för Ekot att det aldrig hann komma igång nån verksamhet i bolagen, att han aldrig haft annat än goda avsikter med sina bolagsengagemang och han betonar att han själv aldrig har misstänkts för några brott.
Men när konkursförvaltare och myndigheter ska städa upp efter de kraschade satsningarna, så syns affärsmannen själv sällan till.
Caroline har en äldre anhörig, som en dag blev kallad till tingsrätten som ansvarig för en organisation som gått i konkurs, som han själv inte hade koll på.
– Han visste ingenting liksom. Det är nånting som är superskumt.
Den här konkursen ingår i åtalet i Svea hovrätt, där åklagaren Peter Helsing anklagar affärsmannen för en rad grova bokföringsbrott.
– Det har ju skett i syfte att dölja hur pengar går, i det här fallet miljontals kronor, i privat ficka.
Är då affärsmannen en visionär serieentreprenör i teknikens framkant eller en bluffande bedragare i lagens gränsland?
Efter rättegången säger affärsmannen ja till en intervju.
– Har en del av de här projekten misslyckats? Absolut. Har det varit något bedrägligt bakom dem? Nej, det har det inte, säger han.
Han medger att han varit inne i en rad kraschade projekt men tillbakavisar alla anklagelser om brott, bluff och bedrägerier.
I flera fall lägger han ansvaret på andra och menar att han själv är den som har blivit utsatt för brott och oegentligheter, bland annat när det gäller fiaskot kring de nedlagda glasbruken.
– Jag kan bara se det som att det var någon form av bedrägeri.
Han medger att han gjort affärer i Norge men tillbakavisar att det skulle handla om något svindleri.
Nyheten som publicerades i Tyskland, om att en kryptoplattform skulle ge intäkter på fem miljoner euro, minns han först inte – men kommer ihåg när vi visar pressmeddelandet.
– Vi hade en ganska stor kundbas kontrakterad. Jag minns inte exakt hur den kundbasen ser ut men det var ju ett välförankrat pressmeddelande.
Men vad hände med de fem miljoner euro?
– Jag tror att i princip alla affärer blev avbrutna för det här var under den här hösten då jag själv blev utsatt för en utpressningssituation och kunde inte vara så aktiv i bolaget som jag hade tänkt.
Och hur kommer det sig att man då inte informerar marknaden om det med ett nytt pressmeddelande?
– Det vet jag inte för att det kom in flera delägare i bolaget.
Du verkar återkommande ha omgett dig med personer och gjort affärer med personer som på olika sätt har orsakat att de här affärerna har kraschat eller runnit ut i sanden?
– Ja, jag tror inte det är tillämpligt på alla de fall du säger, men i vissa fall så är det säkert så.
Men vad säger du till den som tittar på de här historierna och ser att den gemensamma nämnaren är ju faktiskt du?
– Ja absolut, det är helt riktigt. Men man kan också se det som att jag ger mig inte utan jag fortsätter arbeta på projekten och försöker ta dem i mål.
I Svea hovrätt döms mannen till tre års fängelse för fem fall av grova bokföringsbrott. Han säger själv att han inte kommer att överklaga domen.
Tipsa Ekots granskande reportrar.
Mejla Mikael Grill Pettersson.
Vill du tipsa krypterat? Använd Radioleaks
