Finansminister Elisabeth Svantesson (M) om veckans tullhot från Donald Trump, den svenska statsskulden och matmomsen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ser allvarligt på att USA:s president Donald Trump i veckan använde hot om höjda tullar för att ta över ett annat lands territorium.
”Det här tog ändå saker och ting till en ny nivå. Just att man använder ett hot eller försöker utpressa oss och Danmark, och andra länder för att få Grönland. Det är obehagligt, och jag är glad över att eländet tog slut efter några dagar”, säger Elisabeth Svantesson (M).
Finansministern menar att svensk ekonomi är väl rustad inför fortsatt turbulens, och att den tack vare Sveriges låga statsskuld, kapitalmarknad och innovationer är ”Trump-säkrad”, som hon uttrycker det.
Hur kan en så exportberoende ekonomi som Sverige någonsin vara Trump-säkrad? USA är Sveriges tredje största handelspartner.
”Vi är känsliga för störningar i världshandeln. Det jag menar handlar om de offentliga finanserna”, säger Elisabeth Svantesson.
Efter Donald Trumps tullhot mot Sverige och andra europeiska länder behöver Sveriges regering ha en tuffare retorik gentemot Trump, anser finansministern.
”Hela situationen är absurd och ledsam att vi har en president som agerar på det här sättet. Vi i regeringen har varit tydligare och skruvat upp tonläget för att den amerikanska presidenten ska förstå att det här är ingenting som vi kan gå med på. Den här tonaliteten och oförutsägbarheten som drabbar oss och många andra, den är inte rimlig”, säger hon.
På grund av hotet om tullar pausades i veckan godkännandet av handelsavtalet mellan USA och EU, som blev klart i somras. Trots turbulensen tycker Elisabeth Svantesson att handelsavtalet nu ska godkännas.
Den allmänna bilden var att EU gick med på det här i utbyte mot stabilitet och förutsägbarhet. Är den grundtanken fortfarande rimlig?
”Jag förstår verkligen att man kan ifrågasätta det här. Man kan tänka sig att det kanske blir en diskussion och eventuellt en paus”, säger Elisabeth Svantesson. Hon fortsätter:
”I grunden är det bra med avtal med USA, men man kan ifrågasätta det här läget. Trovärdigheten och tilliten har ju självklart naggats i kanten”.
Regeringen har kritiserats för att statsskulden ökar på ett sätt som inte går ihop med det finanspolitiska ramverkets nuvarande överskottsmål, och kommande balansmål. På sikt riskerar det att leda till en ohållbar nivå på statsskulden, anser exempelvis Riksrevisionen.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) betonar vikten av det finanspolitiska ramverket, och att Sverige tidigare varit sparsamt nu möjliggör stora satsningar på försvaret och Ukraina.
”Många av kritikerna, Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen, tar inte riktigt in verkligheten”, säger Elisabeth Svantesson (M).
Det var i juni som riksdagspartierna slöt en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor tillåts, även om det gör att budgeten inte lever upp till villkoren i det finanspolitiska ramverket och statsskulden ökar mer än regelverket tillåter.
Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen i budgeten på nytt ska åstadkommas, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans.
Har ni en plan för hur ni ska komma tillbaka?
”Till balans? Det är precis det vi jobbar med. Det är självklart att vi ska komma tillbaka. Kriget i Ukraina är förhoppningsvis tillfälligt. Men jag vet inte om svenska folket hade velat att vi lagt det innanför ramen och inte gjort en avvikelse, om vi dessutom tryckt in nya försvarsutgifter, som det bestämdes förra året. Då hade mycket annat fått stå tillbaka. På grund av vår låga statsskuld kan vi göra det här, den kommer inte att öka dramatiskt. Vi kommer fortfarande att ha offentliga finanser i världsklass”, säger Elisabeth Svantesson (M).
När ni ska tillbaka till balansmålet, innebär det snålare tider efter valet?
”Jag tror att man måste vara beredd på att det är kärvare tider redan nu, och man ska vara beredd på att det kan bli tufft framöver”, säger finansministern.
Kommer höstbudgeten efter valet, oavsett vem som vinner, behöva vara en nedskärningsbudget?
”Nej, det ser jag inte framför mig”.
Den första april 2026 sänks matmomsen tillfälligt från tolv till sex procent, en sänkning som sträcker sig till utgången av 2027.
Kommer matmomsen att höjas igen om ungefär två år, nyårsdagen 2028?
”Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här [momssänkningen] är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda”, säger Elisabeth Svantesson (M).
Men är det verkligen politiskt möjligt för någon finansminister att höja matmomsen?
”Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs”, säger finansministern.
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Helena Gissén
Producent: Johanna Palmström
Tekniker: Christer Tjernell
Programmet spelades in den 23 januari 2026.
