Andakterna den här veckan tar avstamp i de fem världsreligionerna på temat Kyla. Idag med författaren Karin Brygger som utgår från sin judiska tro.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ur andakten:
Den 20 November 1940 skriver den judisk-litauiska studenten Matilda Olkinaité i sin dagbok att hennes lidande aldrig varit större än nu. Hon gråter, men tårarna gör ingenting lättare. Nej, hon vill inte dö, men att lida till denna grad, det är omöjligt. ”Jag önskar jag blev sjuk och medvetslös, bara så jag kunde glömma allt”.
Man kanske kunde tro att Matildas ångest har med annalkande krig att göra. Men nej, det är kärleken som orsakar lidandet. Eller rättare sagt längtan efter den kärlek som åtminstone i skrivande stund verkar förbi. Det är så kallt i Matildas rum. För kyla är inte bara en konkret omständighet, nej, det är också något mellanmänskligt och den kyla som saknad och tomhet lämnar oss i är precis så fruktansvärd: hellre vill man ligga medvetslös, och äntligen glömma.
I historien om Matilda kommer snön med månaden december: ”Det snöar. Jag är förkyld”, skriver Matilda. Och vad gör vår sjuka flicka? Hon väntar naturligtvis. Ska han komma? Vädret är oväsentligt. Den dagen kommer han faktiskt, och hon får ro.
Text:
Dikt av Matilda Olkinaité
Musik:
The Poet acts av Philip Glass med John Lenehan
Producent:
Susanna Németh
liv@sverigesradio.se
