Vad är egentligen Sverigebilden – och vem formar den? Är den ett uttryck för hur världen ser på Sverige, eller för hur Sverige vill se sig självt? I takt med att den internationella bilden av vårt land blivit mer komplex, och ibland mer kritisk, har frågan fått förnyad aktualitet. Svenska Institutet, myndigheten med uppdraget att främja Sverige i världen, står i centrum för detta arbete.
I det här avsnittet möter jag Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska Institutet och tidigare kulturborgarråd i Stockholm. Hon har en ovanligt bred erfarenhet av både politik, kultur och diplomati – från kulturhusens scener till regeringskansliets korridorer. Vi talar om hur Sverige kommunicerar sina värderingar, sin historia och sin samtid till omvärlden, och om balansen mellan att vara ett öppet, självreflekterande samhälle och ett land som vill skydda sitt anseende.
Samtalet handlar också om kulturens roll i utrikespolitiken. Vilken plats har litteratur, konst och musik i bilden av Sverige idag? Är kulturarvet något att värna – eller en risk i tider då nationsbegreppet i sig blivit känsligt? Och hur skiljer sig dagens arbete med “nation branding” från den klassiska kulturpolitiken som Sjöstedt en gång ansvarade för i Stockholm?
Vi berör den senaste rapporten om Sverigebilden, där Svenska Institutet kartlägger hur Sverige uppfattas internationellt – vad som väcker förtroende, och vad som skaver. I en tid när medier, sociala nätverk och globala kriser snabbt förändrar intrycken av ett land, blir frågan om kommunikation och självkännedom närmast existentiell: Hur berättar vi vilka vi är, när världen redan har en uppfattning?
Detta är ett samtal om politik och kultur, diplomati och identitet – men ytterst om den berättelse varje nation måste kunna formulera om sig själv.
