Det påstås ofta att västerlandet befinner sig i en meningskris. Allt fler, inte minst unga människor, uppger att de uppfattar livet som meningslöst. Vad beror egentligen denna meningskris på? Och hur kan vi ta oss ur den? I sin nya bok ”Anspråkstagen. Människans bot mot meningslösheten” pekar religionshistorikern David Thurfjell på en väg ut. Det handlar om att bli tagen i anspråk, om att finna och odla de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld. Men också om att kasta sig ut i livets rörelse, i passionen, kärleken och kaoset. Det gäller att acceptera livets dubbelheter, att ingen mening kan finnas utan tomhet. Och kanske är det, paradoxalt nog, när vi febrilt slutar söka efter meningen som den infinner sig.
