Förhåller vi oss bulimiskt till vår samtid? Det att skaffa nya saker och sedan plötsligt känna att vi behöver rensa och ta bort? Eller att kräkas ut starka åsikter om andra, för att sedan ändå själva fortsätta att göra det som vi klagat över att andra gör. Lever vi i landet lagom, eller rör vi oss mellan ytterligheter? Vi samtalar kring ett citat av författaren och journalisten Helena von Zweigbergk.
Musik: Niclas Dahl.
