Om nätterna målar minnena om i lägenheten
Tunavägens ljus silas in genom persiennen på Emågatan
Sockenplans kritvita väggar kastar skuggor in över
Snöskostigens smala stolsryggar
Tumbas åkrar susar genom Fridhemsplans trafik
alla adresser bar nummer mitt minne har raderat
men min kropp söker glömskans genvägar
ett muskelminne gömt bakom mörkrets ljusknappar
någonstans i utkanten av dessa skuggor
går brevbärare fram och tillbaka
med högar av överstrukna adresser
någonstans här står flyttlådor i källarförråd
besticken nerpackade
minnen slarvigt hopsamlade i
föräldrars och vänners skrymslen
ett ”böcker” utan bokhylla
ett ”husgeråd” utan lådor
en väntan på en fast punkt
att ge riktning
man lär sig långsamt
att omvägar i språket
sällan hjälper
när du vaknar i ett ljust mörker
där väggarna byter riktning
är hemma alltid en plats
där du aldrig varit
