Inledning
- Riksdagen beslutade om ändringsbudgeten redan i fredags 3 april, istället för idag måndag 6 april
- Inte många nyheter men ett par klargöranden och förtydliganden
- Några uteblivna förändringar som önskades
- Nyheter och förtydliganden jämfört med tidigare podcasts är markerat i rött - gamla texter som är ändrade är överstrukna
- Syns endast på hemsidan
Sjuklön och sjukpenning
Hur sjuklön- och sjukpenning normalt fungerar
- Dag 1 gör arbetsgivare karensavdrag = normalt ingen lön för den anställde från vare sig försäkringskassa eller arbetsgivare
- Dag 2-14 (kalenderdagar – INTE arbetsdagar) = arbetsgivaren betalar sjuklön (80% av normal lön)
- Dag 8 måste sjukintyg presenteras
- Dag 15+ = Försäkringskassan tar över och beslutar om sjukpenning till den anställde (ca 80% av lönen – arbetsgivaren betalar ingenting - anställd visar sjukintyg - finns tak så de som tjänar mycket får endast ersättning för lägre del av lönen
- Kan finnas försäkringar eller avtal som gör att anställd får mer och/eller arbetsgivaren betalar mer
Karensavdrag slopas
- Nu betalar staten ut sjukpenning för första dagen i sjukperioden
- Den anställde ansöker via "Mina sidor" hos Försäkringskassan
- Man ansöker hos Försäkringskassan precis som för sjukperioder över 14 dagar
- Gäller från 11 mars 13 mars – kan sökas retroaktivt
- Gäller till 31 maj – med möjlighet till förlängning
- Den anställde ska få 700 kr i sjukpenning oavsett karensavdragets storlek
Slopat krav på läkarintyg
- Behövs inte läkarintyg på 8e dagen
- Läkarintyg till Försäkringskassan behövs inte heller dag 15 utan först dag 22
- Slopandet gäller från 13 mars
- Upphör när regeringen så säger
- För att avlasta sjukvården
- Gäller även barn vid VAB
- Ska även gälla enskild näringsidkare (som söker sjukpenning efter sin karenstid)
Sjukpenning till enskilda näringsidkare
- Enskilda firmor och Handelsbolag – dvs privatpersoner med F-skatt
- Normalt 7 karensdagar - man "betalar sig själv första sju dagarna" - sedan kan man söka sjukpenning hos Försäkringskassan
- Kan också välja 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karens
- Kompenseras vid sjukdom med schabloniserad sjukpenning för upp till fjorton karensdagar
- Schabloniserad sjukpenning ska vara 804 kr/dag - oavsett tidigare inkomst eller normalt SGI (SjukpenningGrundande Inkomst)
- Samma period 11 mars-31 maj
Ersättning för sjuklönekostnader
- Sedan ett par år får vi ersättning för höga sjuklönekostnader
- Skriver med på arbetsgivardeklarationen varje månad
- Får tillbaka ett belopp på våren året efter
- Nu skall staten ta över hela sjuklöneansvaret under april-maj
- Oklart om det ska gälla sjuklöner som utbetalas under april-maj eller som uppstår under april-maj
- Ska hanteras inom det befintliga systemet för höga sjuklönekostnader
- Det får mig att gissa att det kommer gälla sjuklöner utbetalade under april-maj
- Arbetsgivaren fortsätter betala ut, men får ersättning av staten
- Inga detaljer hur detta fungerar praktiskt – får man årsvis som tidigare eller blir det speciell utbetalning? Detaljer kommer senare.
Korttidspermittering/Korttidsarbete
Planen om korttidsarbete
- 2013 skapades en nödplan som kunde aktiveras för framtida stora lågkonjunkturer = korttidsarbete
- Innebär att anställd tillfälligt går ned i arbetstid och lön medan kostnaden delas av den anställde, arbetsgivaren och staten
- Syftet att inte behöva säga upp personal
- Stödet lämnas till arbetsgivaren efter att Tillväxtverket har godkänt
Villkor för godkännande
- Arbetsgivare har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter
- Finansutskottet uttalade sig att en tolkning av "ekonomiska svårigheter" kommer att vara arbetsgivaren skulle behöva göra omfattande uppsägningar vid uteblivet stöd
- Finansutskottet anser inte heller att det är försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd samtidigt genomför utdelningar eller dylika utbetalningar
- Tillväxtverket styrkte och sa att om företag agerar på sätt som visar på att de inte befinner sig i svårt ekonomisk läge finns möjlighet att reglera stödet i samband med avstämningen
- Svårigheterna orsakats av något utanför arbetsgivarens kontroll
- Svårigheterna kunde inte rimligen förutses eller undvikas
- Arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft (uppsägning av ej verksamhetskritisk personal utan tillsvidareanställning – om det är möjligt) - arbetsgivare ska ta hänsyn till den anställdes roll och funktion i verksamheten - även konsulter och inhyrd personal kan vara verksamhetskritiska så det finns inget generellt krav att säga upp konsulter och inhyrd personal
- Arbetsgivare ska ha avtal om korttidspermittering (mer nedan)
- Företag får inte godkänt om de…:
- är på obestånd
- har förfallna skatteskulder
- är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning
- har näringsförbud
- är under rekonstruktion
- Tidigare gällde korttidspermittering inte företag vars verksamhet huvudsakligen är finansierad av allmänna medel - detta är nu ändrat så även dessa företag omfattas
- Till exempel privattandvård och flera typer av sociala företag
Avtal om korttidspermittering
- Centralt eller lokalt avtal om korttidspermitteringen (mellan fack och arbetsgivarförbund vid kollektivavtal antar jag)
- Finns det inte så måste 70% av arbetstagarna på driftenheten underteckna avtalet
- Driftenhet = en butik eller ett café om man har flera
- Avtalet ska innehålla vilken fast procentsats arbetstiden minskar och storleken på löneminskningen
Anställda som omfattas
- Anställda som var anställda minst tre månader före den månad då Tillväxtverket godkänner
- Möjligtvis går det INTE att retroaktivt korttidspermittera nyanställd
- Lagtexten kan utläsas som att om man anställer någon i februari så kan man i maj ansöka retroaktiv korttidspermittering från mars (två månader retroaktivt) vilket betyder att man får stöd från personens andra månad (utan att hen varit anställd i tre månader vid stödtillfället)
- Jurister till vissa företagare kring oss har påstått att det inte går
- Lagförslagets text tyder på att när personen blivit anställd i tre månader så borde man kunna ansöka om innevarande månad plus två månader bakåt
- Får medhåll från vana tolkare på t.ex. BL Information
- Månaden Tillväxtverket godkänner kallas ”Jämförelsemånad”
- Arbetsgivaren måste varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för den anställde den månad stödet avser
- Anställde måste haft samma eller högre sysselsättningsgrad under jämförelsemånaden som den månad stödet avser
- Arbetsgivaren (företagaren/ägaren) och hens familj omfattas ej
- Först skrev Tillväxtverket en tolkning att stödet gäller "anställda ägare" i aktiebolag och även handelsbolag(!)
- Riksdagen beslutade att även arbetsgivarens familj skulle omfattas
- Så enligt Tillväxtverket (som ju ska besluta och betala ut detta stöd) är det enbart enskild näringsidk...
