Henrik har klampat i det goda samtalsklaveret och bett sina meningsmotståndare i försvarsfrågan att hålla tyst och gå ur spår. Vad var det som hände egentligen och varför gav Henrik upp på samtalet? Hur hade han istället kunnat ta ansvar för samtalet och tagit dialogen framåt? Är det ok att bli arg och ge upp ibland?
