Du som ville mitt liv
och har skapat mig efter din vilja,
allt i mig känner du
och omsluter med ömhet,
det svaga likväl som det starka,
det sjuka likväl som det friska.
Därför överlämnar jag mig åt dig
utan fruktan och förbehåll.
Som ett lerkärl
lämnar jag mig i dina händer.
Fyll mig med ditt goda
så att jag blir till välsignelse.
Jag prisar din vishet,
du som tar till dig
det svaga och skadade
och lägger din skatt i bräckliga lerkärl.
(Margareta Melin)
Uppläsare: Marie Ek Lipanovska
