Look for any podcast host, guest or anyone
Showing episodes and shows of

Akademiska Smadad

Shows

Akademiska SmådådAkademiska SmådådGeneraliserbarhetskrisen i forskning: är psykologisk vetenskap på djupt vatten?Något sent på bollen så diskuterar vi innehållet i en uppmärksammad skrift av Tal Yarkoni som postulerar att det finns en generaliserbarhetskris inom psykologisk forskning: når experimenten och statistiken hela vägen fram för att vi ska kunna säga något om de övergripande teorierna vi ställer upp för att förklara mänskligt beteende? Eller är det så att psykologin och andra forskarfält lider av ett olösligt induktionsproblem som gör att stora delar av vår moderna vetenskap faller samman? Vi biter i dessa svåra frågor och försöker också komm...2021-05-121h 06Akademiska SmådådAkademiska SmådådExperimentell filosofi - paradigmskifte eller platt fall?Nu sätter vi tänderna i fältet experimentell filosofi (eller "x-phi" som det också kallas). Går det att utveckla filosofin genom empiriska experiment? Det sägs ibland att filosofer förankrar sina argument i intuition: men vad är intuition och vad har folk för intuitioner? Det är delvis detta som x-phi försöker svara på genom att samla in faktiskt data och evidens från omvärlden. Vi diskuterar vad filosofer egentligen grundar sina argument i, och huruvida x-phi kan hjälpa filosofer att filosofera eller om fältet studerar en halmdocka. Vi hinner också prata om replikati...2021-04-271h 12Bergh & WernbergBergh & Wernberg53: Köandets död?Varför köar vi? Att stå i kö är i regel ingenting man längtar efter, men likväl försvaras köer på bostadsmarknaden lika energiskt av vänstern som skolköer försvaras av högern i politiken. I detta avsnitt pratar vi om varför köerna finns, alternativ till köandet samt vad som händer med köerna i framtiden.LÄNKAR:Insider: People are paying up to $1,500 for someone else to take their place in lineStanford Global Projects Center: Who Benefits from Rent Control? Socio-Econo...2021-04-1125 minAkademiska SmådådAkademiska SmådådEgo depletion: när forskning hamnar i replikationskrisens nätHur ska vi hantera forskning som fastnat i replikationskrisens nät? Vad gör vi med datan, metoden, resultaten och teorierna? I det här avsnittet tar vi ego depletion som exempel, och försöker förstå vad vi ska göra med all forskning som visar sig vara mindre robust än vad vi tidigare trott. Simon och Pontus bråkar, Kristoffer väljer sida(?) och vi hinner också spekulera om vad Williams hobby utanför jobbet är (hint: pingviner).2021-03-301h 13Akademiska SmådådAkademiska SmådådNydisputerad 1: Filip Gedin, hälsoekonomi, och pengar som ett måttNydisputerad (1): Vi pratar med Filip Gedin som har disputerat inom hälsoekonomi och hur mycket ryggsmärta kostar samhället. Vi pratar om hans forskning och därefter om bredare frågor som ”vad betyder pengar som ett mått” och ”hur hållbar ska forskning vara?”2021-03-091h 08Akademiska SmådådAkademiska SmådådNaturliga sorter: finns det objektiva kategoriseringar?I detta avsnitt diskuterar vi om vi kan kategorisera verkligheten i olika ”naturliga sorter”. Är det så att vi upptäcker, eller är det så är vi uppfinner, olika art-kategorier så som t.ex. katt, psykologiska sorter som "kognitiv kontroll", diagnoser som ”ADHD” eller grundämnet "järn"? Finns det någon eller några sorter i naturen som är oberoende av oss medvetna varelser? En tanke som frestar oss är att vetenskap finner och kartlägger naturliga sorter, och vi funderar kring om detta är en del av vad som gör vetenskap värdefull och framgångsrik. Vi hinner också avhandla huru...2021-01-251h 13Akademiska SmådådAkademiska SmådådBör forskare vara ödmjuka?I detta julavsnitt diskuterar vi ödmjukhet inom vetenskapen. Vad är ödmjukhet och varför är det viktigt? Vad kan en expert egentligen säga och inte säga - och varierar det beroende på vart någonstans det sägs? Är det eftersträvandsvärt med ödmjukhet och finns det en gräns för när forskare måste sluta vara ödmjuka? Vi diskuterar även julklappar, William ruminerar över verktygslådor och vuxenpoäng och våra försök att komma på egna konspirationsteorier lämnar en hel del i övrigt att önska.2020-12-291h 07Akademiska SmådådAkademiska SmådådMätteori (ett mått-ligt bra avsnitt)Vi ger oss på det breda ämnet ”mätteori” och diskuterar hur man egentligen mäter saker i vetenskapen. Vad är ett mått, hur mäter man sånt som inte är synligt för oss och varför är upprepade mätningar bra? Vi pratar om hur man vet att att man mäter rätt, och vad vi egentligen kan säga med de mätningar vi gör i hjärnforskning. Vi hinner också utforska varför badrumsmattor är felkonstruerade och Simons starka antipati mot gurkvatten.2020-11-261h 08Akademiska SmådådAkademiska SmådådAkademisk jargong: har vetenskapliga texter blivit svårare?I detta avsnitt ger vi oss på en intervju med oss själva och diskuterar ett projekt kring läsbarhet i vetenskap som William och Pontus arbetade med som doktorander. Där kunde vi visa att komplexiteten av språket i forskningsrapporter ökat över tid. Vi pratar om varför vi gav oss på just denna studie, vad resultaten betyder, varför det är ett problem och varför det är viktigt att förhålla sig till. Överdriven akademisk jargong tas upp som potential bov i dramat och vi avslutar med att diskutera möjliga lösningar för att bromsa trenden.2020-11-051h 05Akademiska SmådådAkademiska SmådådInduktionsproblemen: generalisera försiktigtVilka generaliseringar är vi berättigade att göra baserat på den data vi har tillgång till? I detta avsnitt diskuterar vi filosofen Nelson Goodmans ”nya induktionsproblem”. Goodman utmanar traditionella förklaringar av induktion genom att betona vikten av den språkliga och kulturella kontext vi befinner oss när vi gör slutledningar av våra resultat. Vi diskuterar vidare i vilken utsträckning detta utmanar vårt berättigande av de generaliseringar vi gör baserat på vår data. Kort och gott - vad kan vi egentligen säga utifrån vårt vetenskapande?2020-10-281h 05Akademiska SmådådAkademiska SmådådAbduktion: att skapa eller berättiga en förklaringI detta avsnitt får vi lära oss om det tredje (och ofta bortglömda) sättet att resonera: abduktion eller ”inference to the best explanation”. Vi går igenom hur det skiljer sig från deduktion och induktion, och varför så många vetenskapare inte känner till det. Det blir djupdykning in i den historiska förankringen av abduktion, och hur det skiljer sig från den moderna användningen av begreppet. Vi avslutar med att diskutera varför abduktion är viktigt i vetenskap, hur det relaterar till de problem vi har i forskning idag, och hur vi ska fixa det2020-10-091h 13Akademiska SmådådAkademiska SmådådKausala FörklaringarI detta avsnitt så diskuterar vi vad vi egentligen menar i vetenskapen när vi åberopar orsakssamband, som t.ex. ”stearinljuset startade branden i huset”, ”rökning orsakar cancer” och ”skotten i Sarajevo startade första världskriget”. Med avstamp i filosofens John Mackies INUS-begrepp så pratar vi om strukturen bakom kausala förklaringar – vad de är, vad de ska vara bra för och hur vi ska använda dem i vetenskap. Vi hinner också avhandla hjärnmuskler, filosofiska bus och Pontus inser att analytisk filosofi kan vara ganska nördigt.2020-09-301h 24Akademiska SmådådAkademiska SmådådAnnat perspektiv: Robin Fondberg om att implementera lösningar till replikationskrisenEtt till annat perspektiv angående replikationskrisen och open science. Pontus och William pratar med Robin Fondberg som är doktorand på avdelning för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Vi diskuterar hur olika lösningar till replikationskrisen implementeras, vad kan bli bättre, och vad som har förändrats för doktorander under de senaste åren.2020-07-2241 minAkademiska SmådådAkademiska SmådådReplikationskrisen (del 4): open science som lösningsförslagVi avslutar vår miniserie kring replikationskrisen i vetenskapen med att diskutera "open science" (öppen vetenskap) som en potentiell lösning. Vad är öppen vetenskap, och hur kan det hjälpa? Vilka delar av öppen vetenskap berör replikation? Bör all vetenskap vara öppen? Vi pratar även om hur ökat samarbete är en möjlig lösning.2020-07-151h 07Akademiska SmådådAkademiska SmådådReplikationskrisen (del 3): Förregistreringar som lösningsförslagVi kastar oss helt vilt över ett av de mest framstående förslagen kring en lösning till replikationskrisen i vetenskap, nämligen förregistreringar av studier. Vi diskuterar vad en förregistrering är för något, varför vi tror att det kan hjälpa oss som forskare, svårigheter och utmaningar, samt den kritik som lyfts kring konceptet. Vem ska skriva förregistreringar, och ska man använda dem för alla typer av vetenskapliga studier? Vi hinner också med att prata om skillnaden mellan replikation och reproducerbarhet, standardisering av data-analysprocessen samt ankliknande sköldpaddsdjur i Super Mario.2020-06-181h 12Akademiska SmådådAkademiska SmådådAnnat perspektiv: Gabriel Nyberg om tacit kunskap och replikationskrisenDags för ett annat perspektiv kring replikationskrisen. Kristoffer och William pratar med Gabriel Nyberg, blivande doktorand i filosofi. Gabriel skrev sin masteruppsats om replikationskrisen och tacit kunskap på London School of Economics. Vi pratar om uppsatsen och tar reda på vad tacit kunskap är, hur det påverkar möjligheten att replikera en studie, och om det finns en “questionable research practice” kring just tacit kunskap.2020-06-1451 minAkademiska SmådådAkademiska SmådådReplikationskrisen (del 2): Questionable Research PracticesI detta avsnitt diskuterar vi orsaker till replikationskrisen i vetenskap. Vi särskådar en potentiell bov i dramat, nämligen det som kallas för ”questionable research practices”, eller översatt till svenska: tvivelaktig forskningspraxis. Vad är detta för något och varför tror vi idag att de lett fram till en kris? Vad finns det för olika QRPs och är alla lika dåliga? Vad går gränsen för när en forskningspraxis är ”tvivelaktig” och när det är rent fusk? Vi pratar om hur utbrett problemen egentligen är och hinner också nämna doping, förlorade forskark...2020-06-121h 10Akademiska SmådådAkademiska SmådådReplikationskrisen (del 1): ProblemetI detta avsnitt av Akademiska Smådåd startar vi upp en mini-serie om den stora replikationskrisen. Mängder av vetenskapliga fynd inom t.ex. psykologi och neurovetenskap har inte kunnat reproduceras av oberoende forskning. Varför är det viktigt och hur blev det så? Vad har det för betydelse för vetenskapen i stort? Vi diskuterar krisens historiska förankring, utbredning, möjliga orsaker och konsekvenser.2020-06-031h 13Akademiska SmådådAkademiska SmådådAnnat Perspektiv: Maria Lalouni om populärvetenskapAkademiska Smådåds första “Annat Perspektiv” avsnitt. Och vad är detta? En intervju helt enkelt. Simon och William har pratat med Maria Lalouni om populärvetenskap. Maria forskar på Karolinska Institutet och har, tillsammans med medförfattaren Kajsa Lönn Rhodin, skrivit en populärvetenskaplig bok: “Vad alla föräldrar borde få veta”. Hon berättar om sin erfarenhet att skriva populärvetenskap, och diskuterar hur det går till att skriva en bok, och vilka beslut man behöver ta för att förmedla komplex vetenskaplig information till allmänheten.2020-06-0145 minAkademiska SmådådAkademiska SmådådKommunikation och popularisering av forskningI detta avsnitt diskuterar vi kommunikation och popularisering av forskning, delvis med utgångspunkt i Carrie Figdors artikel ”What is the “Cognitive” in Cognitive Neuroscience?”. Vi diskuterar huruvida forskare har en moralisk plikt att förebygga missförstånd och missbruk av sin egen forskning, eller om ansvaret snarare bör ligga hos vetenskapsjournalister och andra kommunikatörer av forskning. Vi diskuterar också den svåra frågan om forskning och sammanhälsnytta, samt hur eventuell samhällsnytta förhåller sig till popularisering av vetenskap. Avsnittet spelades in i Februari 2020 och det märks tydligt att världen var lite annorlunda då...2020-05-271h 12Akademiska SmådådAkademiska SmådådVad brinner vi för just nu?I avsnitt 4 av Akademiska Smådåd pratar vi om oss själva som forskare. Det blir ett menageri av neurovetenskap, medvetandefilosofi, metod, polisiär forskaraktivitet, doktorandtvivel och alla de förhoppningar och tvivel som råder inom just våra fält. Vi hinner också konstatera att det är svårt att vara en dygdig forskare samt blandar ihop massa gamla astronomer.2020-05-211h 12Akademiska SmådådAkademiska SmådådExploratorisk vs hypotesprövande forskningAvsnitt 3 av Akademiska Smådåd går av stapeln och vi diskuterar konflikten mellan exploratorisk och hypotesprövande forskning. Varför anses det första vara fult, och det andra fint? Vilken av dem är det egentligen forskare gör – om de ska vara helt ärliga? Vad har denna konflikt lett till i forskningsvärlden, och går den att lösa?2020-05-131h 07Akademiska SmådådAkademiska SmådådVad är vetenskap?I avsnitt två av Akademiska Smådåd tar vi mod till oss och ställer den stora frågan: vad är egentligen vetenskap? Är det en metod eller är det en form av kunskap? Hur smutsig är vetenskapen vi bedriver idag? Simon går bort sig i distinktionen mellan bra och dålig vetenskap, och vi hinner också med att name-droppa några gamla gubbar, som Popper, Kuhn, Lakatos och Galileo.2020-05-061h 06Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAkademiska Smådåd, Avsnitt 1: MetavetenskapSmakprov på Akademiska Smådåd. Avsnitt 1 handlar om metavetenskap. Akademiska Smådåd gör urpremiär och vi diskuterar att forska på forskning. Vad är meta-vetenskap och hur skiljer det sig från andra fält? Är det en empiri eller handlar det om att skapa normer? Är meta-vetenskap bara ompaketerad vetenskapsfilosofi? Och vem är det egentligen som ska bedriva det? Vill du höra mer Akademiska Smådåd: https://www.akademiskasmadad.se/subscribe https://www.instagram.com/akademiskasmadad/ https://twitter.com/kademiskasmadad2020-05-061h 05Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådHej och välkomnen till ... Akademiska SmådådVi tog en liten paus och... paff... 4 år försvann. Har ni saknat oss? Filosofiska Smådåd ligger på is tills vidare. Men vi har skapat något nytt. Akademiska Smådåd: En podcast om vetenskap, psykologi, filosofi och det akademiska livet. Samma gäng + en ny (en Pontus). Lite kortare avsnitt. Lite mer struktur. Lite mer erfarenhet. Men fortfarande mycket diskussion och olika åsikter. Ni hittar oss på apple podcasts, spotify, acast mm. Vi släpper ett litet intro och första avsnitt för er som lyssnar på filosofiska smådåd Om ni vill höra mer: https...2020-05-0601 minAkademiska SmådådAkademiska SmådådMetavetenskapAkademiska Smådåd gör urpremiär och vi diskuterar att forska på forskning. Vad är meta-vetenskap och hur skiljer det sig från andra fält? Är det en empiri eller handlar det om att skapa normer? Är meta-vetenskap bara ompaketerad vetenskapsfilosofi? Och vem är det egentligen som ska bedriva det? 2020-04-291h 05Akademiska SmådådAkademiska SmådådIntroduktionsavsnittHej och välkommen till Akademiska Smådåd. Detta är ett kort introduktionsavsnitt om vilka vi är och vad podcasten kommer att handla om.2020-04-2909 minFilosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 19: Popper & vetenskaps framstegVi diskuterar Karl Poppers artikel Truth, Rationality, and Growth of Scientific Knowledge. Finns här https://www2.southeastern.edu/Academics/Faculty/jbell/popper.pdf Vad är vetenskap? Vad är sanning? Kan vetenskapen göra framsteg och kommer den närmare sanningen? Den här gången fastnar vi än en gång i sanningsträsket (men med lite radioteater) och god filosofi diskuterar vi gränserna för vad vetenskap är, om det finns något som sanning och vad vetenskap och sanning har med varandra att göra. Låten i slutet av avsnittet heter ”The Silli...2016-06-192h 05Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 18: Filosofiska problem: Moralisk perceptionFilosofiska problem är en halvtimmes diskussion kring ett ämne som en utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra. I det här avsnittet av Filosofiska problem frågar vi oss om det kan finnas en moralisk dimension i vår varseblivning. När vi ser ett brott begås ex. att någon bli misshandlad eller att någon diskrimineras, upplever många att vi ser något moraliskt fel. Med vad innebär det? Finns det moraliska egenskaper, likt färg och form, som vi inte bara kan resonera oss fram till utan även dir...2016-04-0331 minFilosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 17: Cassirer: människor och symbolerVi diskuterar Ernst Cassirers An Essay on Man från1944, kapitel 1-6 och 12. Vad är en människa? Vad förenar alla människor genom alla tider? Vad är formen för den utveckling som mänskligheten har gjort och hur ska vi studera den? Vad är en symbol? Den här gången tar vi oss an filosofihistoriens senaste (kanske sista?) universalgeni. I den här boken, som är en introduktion till hans egen filosofi, presenterar Cassirer grunden för Antropologifilosofi.Låten i slutet på avsnittet heter "Wish For Rain". Den skrevs, spelades in och producera...2016-01-222h 05Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 16: Filosofiska Problem 2 - filosofins metod, filosofins möjlighet och dess gränserFilosofiska problem är en halvtimmes diskussion kring ett ämne som en utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra. I det andra avsnittet av Filosofiska Problem frågar vi oss vad sjutton filosofer sysslar med. Finns det en metod i filosofens galenskap? Kan filosofen lära oss något om världen, eller kan filosofen bara lära oss något om vår uppfattning av världen? Filosofer är (ö)kända för att aldrig vara överens och aldrig enas kring en slutsats. I detta avsnitt illustrerar William, Simon och Kristoffer hur en sådan fundemant...2015-12-1329 minFilosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 15: Kant - Metafysik och kunskapVi diskuterar Immanuel Kants ”lättlästa” Prolegomena till varje framtida metafysik från 1783. Finns det något vi kan ha absolut säker kunskap om? Kan vi med säkerhet veta något om våra framtida upplevelser och erfarenheter? Hur ska vi rädda vetenskapen och metafysiken från Humes kritik? Den här gången tar vi oss an den troligtvis mest tongivande filosofen sedan Aristoteles. På många vis kan man se all filosofi de senaste 200 åren som en reaktion på eller utveckling av Kants transcendentala idealism.. Låten i slutet av avsnittet...2015-11-302h 33Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 14: Filosofiska Problem 1 - meningsfullhetFilosofiska problem är en halvtimmes diskussion kring ett ämne som en utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra. I det här första avsnittet av Filosofiska Problem presenterar Simon en variant av ett Alvy Singer problem som handlar om vad anses som meningsfullt.Problemet ser ut på följande vis:1) Om vi skulle veta att en vecka efter vi dör så kommer allt liv att dö ut. Skulle det då inte kännas meningslöst att göra...typ allt?2) från 1) kan vi härleda att varför vi finne...2015-07-2136 minFilosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 13: Nozick (del 2) - Frihet vs. Jämnliket och den omfördelande staten.Vi fortsätter vår diskussion om Robert Nozicks berömda bok Anarki, Stat och Utopi från 1974, tillsammans med gästen Johanna Grönbäck. Vi diskuterar del två av hans bok. I del ett har Nozick försvarat en minimal stat, d.v.s. en stat som enbart omfördelar resurser för att finansiera polis, militär och domstol. I del två frågar sig Nozick huruvida en mer omfördelande stat kan vara berättigad. Bör staten också tillhandahålla exempelvis utbildning, sjukvård och vägar? Nozick svarar nej på den frågan, något som lede...2015-04-281h 24Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 12: Nozick och Anarki (Del 1)Vi diskuterar Robert Nozicks berömda bok Anarki, Stat och Utopi från 1974, tillsammans med gästen Johanna Grönbäck. Går det att moraliskt berättiga en stat? Vad finns det för grundläggande rättigheter och kan det finnas en stat utan att dessa kränks. Den här gången gästas vi av Johanna Grönbäck som hjälper oss att reda ut en av liberalismen klassiker. Nozick var en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer med betydande bidrag inom såväl epistemologi och metafysik som politisk filosofi. Låten i slutet av a...2015-03-041h 55Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 11: Reid (del 2): Filosofisk metod och social epistemologiI det här avsnittet fortsätter vi vår diskussion av Thomas Reids mästerverk An inquiry into the human mind, on the principles of common sense från 1764.Vi diskuterar han kritik av Descartes och Humes metod samt hans social epistemologiska teori.”The evidence of sense, the evidence of memory, and the evidence of the necessary relations of things, are all distinct and original kind of evidence, equally grounded on our constitution: none of them depends upon, or can be resolved into another. To reason against any of these kind of evidenc...2015-02-1557 minFilosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 10: Reid och Sunt FörnuftVi diskuterar Thomas Reids mästerverk An inquiry into the human mind, on the principles of common sense från 1764.Vad kan vi lita på? Är våra resonemang mer trovärdiga än våra sinnen? Finns det saker och ting som är meningslöst att förneka? Vad har sunt förnuft med filosofi och vetenskap att göra?Till den här gången har vi läst kapitel 1, 6 och 7 ur Reids mästerverk vilket är grunden till den skotska common sense filosofin. Han startade även och var president för Filosofiska Sällskap...2015-02-011h 39Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 9: Personlig IdentitetVi diskuterar Derek Parfits artikel Personlig Identitet från 1971Vad är personlig identitet? Är jag: min kropp och hjärna, mina minnen eller finns det en själ? Finns det en psykologisk kontinuitet mellan den jag är idag och den jag var för 10 år sedan? Är kopplingen mellan dessa två enbart social bestämd?Den här gången har vi den brittiska filosofen Derek Parfrits artikel om personlig identitet som utgångspunkt för att just försöka förstå oss på vad personlig identitet kan vara. Parfit är en av de, idag levande, mest inf...2014-11-242h 12Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 8: Hume, kunskap och kausalitetP { margin-bottom: 0.21cm; Vi diskuterar David Humes berömda An Enquiry Concerning Human Understanding från 1748.Kan vi vara säkra på någonting? Kommer solen gå upp imorgon och kan vi verkligen tala om orsak och verkan? Den här gången försöker vi bemästra filosofihistoriens mest inflytelserika skeptiker. David Hume ses idag som den modernaste av upplysningsfilosoferna och hans filosofiska utmaningar är fortfarande tongivande i den moderna filosofiska debatten.Låten i slutet av avsnittet heter "Letting Go" och är framförd av (parentes), ett band Kristoffer var aktiv i mellan 2005 och...2014-09-242h 15Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 7: Platon, gästabudet och kärlekP { margin-bottom: 0.21cm; } P { margin-bottom: 0.21cm; } Vi diskuterar Platons Gästabudet.Vad är kärlek? Är det en dygd, en relation, en motivation eller bara en känsla. Hur förhåller sig kärleken till det vackra och det goda? Den här gången försöker vi krama ut allt filosofiskt vi kan hitta i en av Platons mer livfulla dialoger. Platon har med sina dialoger mer eller mindre satt agendan för vad och och hur vi ska filosofera de senaste 2500 åren. Låten i slutet av avsnittet heter "One Out of Many...2014-08-111h 46Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 6: Tännsjö och övervakningssamhälletVi diskuterar Torbjörn Tännsjös bok Privatliv från 2010. Har vi rätt till ett privatliv eller borde vi leva i ett samhälle som är totalt genomlyst, där alla vet vad alla andra gör hela tiden? Är det någonsin berättigat att tala om ärekränkning? Utsträcker sig yttrandefriheten också till tokstollar som vill förneka förintelsen? Vart går gränsen för vad staten får kontrollera? Vad säger de stora moralfilosofiska teorierna om elektronisk övervakning, DNA-register och kriminalvård? Torbjörn Tännsjö professor i praktisk filosof...2014-07-141h 55Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 5: James och sanningenVi diskuterar William James banbrytande bok Pragmatism från 1907 Vad är sanning? Vad innebär pragmatism? Vilken metod ska vi använda oss av när vi bedriver filosofi? Finns det några ömsinta  filosofer? Vi försöker den här gången förstå oss på vad sanning  egentligen är för något. William James är en av grundarna till den filosofiska skolan som kallas "pragmatism" och ses som en av Nordamerikas mest inflytelserika filosofer och psykologer. Låten i slutet av avsnittet heter "The enemy within" och är skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band...2014-06-032h 08Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 4: Searle och den sociala verklighetenVi diskuterar John Searles nutida klassiker Konstruktionen av sociala verkligheten kapitel 1 till 6.Hur skapas en stat? Vad är en social konstruktion? Hur ska vi förstå relationen mellan den fysiska och den sociala verkligheten? Vem beskriver egentligen pengar bäst Searle eller Marx? Tillsammans försöker vi förstå oss på den sociala verklighetens logiska struktur. Searle har gjort stora filosofiska bidrag till en mängd olika debatter ex. språkfilosofi, medvetande filosofi, AI och fri vilja. Searle anses även som grundare av en helt ny sub-disciplin inom filosofi, nämligen social ontologi.Låten i sl...2014-05-062h 10Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 3: Marx och värdeVi diskuterar Karl Marx mytomspunna verk Kapitalet vol 1 från 1867. Vi har läst del 1 och 2. Vad är värde? Vad består värdesubstansen av? Vad är arbete? Hur skapas mervärde och vad händer med en varas värde när vi återvinner den? I det här avsnittet slår vi våra virtuella huvuden ihop för att försöka förstå oss på Marx arbetsvärdeteori som utgör hans teoretisk grund för hans kritik av kapitalismen. Enligt en opinionsundersökning gjord av BBC 2005 så anses Karl Marx vara den mest inflyte...2014-04-022h 05Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 2: Berkeley och idealismVi diskuterar George Berkeleys fantastiska dialog Three dialogues between Hylas and Philonous från 1713.Finns det en för oss oberoende yttervärld? Vad betyder materia, och är det ett begripligt begrepp? Vad gör Gud hela dagarna egentligen? Den här gången försöker vi förstå oss på filosofihistoriens religiösa hårdrockare George Berkeley. Han är känd för sin kontroversiella idealism eller snarare anti-materialism som grundas i tesen ”att vara är att uppfattas” (esse est percipi).Låten i slutet av avsnittet heter "Half-Life Existence" och är framförd av (parentes...2014-03-022h 05Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådAvsnitt 1: Descartes och vetandeVi diskuterar René Descartes mästerverk Betraktelser över den första filosofin från 1641.Vad kan vi veta? Lever vi i en matrixvärld? Finns jaget? Vad betyder egentligen Cogito Ergo Sum? Finns det ”bra” Gudsbevis? I det här avsnittet tar mannen, myten, legenden Descartes med oss på en av de mest introverta resorna filosofihistorien har att erbjuda. Descartes anses inte bara som den moderna filosofis fader utan han satt även Sverige på filosofikartan genom att dö av kyla och av det hårda vädret när han jobbade som mentor för drottning Kristina...2014-03-022h 04Filosofiska SmådådFilosofiska SmådådHej och välkommen till filosofiska smådåd....Här berättar vi lite om oss själva och vad vi har tänkt göra med den här podcasten.2014-02-2805 min