Shows
Bildningspodden#179 SkeppsvrakAlla skeppsvrak har en gång gjort en storstilad första seglats. Sedan gick någonting fruktansvärt fel. Väl på havets botten börjar en ny historia – det sjunkna skeppets efterliv. Varför är vi så fascinerade av skeppsvrak? Har alla förlista skepp en gemensam nämnare?Vad har vraken fått symbolisera i kulturhistorien? Och bör vi alls bärga sjunkna skepp, om vi vill att de ska bevaras till framtiden? Idéhistorikern Thomas Kaiserfeld, litteraturhistorikern Anna Jörngården Galili och etnologen Simon Ekström gästar Bildningspodden och diskuterar havets ruiner. Läs mer om gästerna på anek...2024-05-2345 min
Bildningspodden#164 William ShakespeareKring sekelskiftet 1600 skrev William Shakespeare pjäser och lyrik som hör till världslitteraturens mest odödliga klassiker. Hans betydelse för den engelskspråkiga litteraturen och kulturen är svår att överskatta. Än idag använder vi ord och fraser från hans penna, utan att ens tänka på det. Men vem var han? Vad vet vi egentligen om hans skrivande tillvaro i det myllrande kulturlivet i det elisabetanska London? Hur kan vi föreställa oss att teaterupplevelsen på hans egen The Globe Theatre såg ut? Och hur har forskningen hanterat det sparsmakade källäget kring hans förfa...2023-09-071h 15
Bildningspodden#163 Public serviceSaklig nyhetsjournalistik - eller publikfriande underhållning? Vad public service-medierna egentligen ska syssla med har debatterats i generationer. Frågan har knappast blivit mindre aktuell i vår tids spretiga medielandskap, snarare mer intensivt diskuterad. Så hur sammanfattar vi public service kärnuppdrag idag? När i historien uppstod idén om att bilda oberoende, kollektivt finansierade mediebolag? Hur har public service-medier förhållit sig till sina kommersiella konkurrenter genom tiderna - från 50-talets piratradio till betal-tv och de nya digitala aktörerna? Vad går det så kallade ”speglingsuppdraget” och opartiskheten egentligen ut på? Och är fenomenets framtid verkligen s...2023-06-281h 11
Bildningspodden#162 Simone de BeauvoirSimone de Beauvoir (1908-1986) är författaren och existentialisten som blev 1900-talets stora feministiska ikon. Hennes verk ”Det andra könet” (1949) förändrade för alltid hur vi talar om kön och jämlikhet. Som skönlitterär författare hör hon till den franska efterkrigstidens viktigaste och med sina filosofiska skrifter blev hon en av existentialismens mest originella röster. Ändå framställs filosofen Beauvoir ofta felaktigt som en uttolkande efterföljare till sin livskamrat Jean-Paul Sartre. Hur kommer det sig? Vilka är Beauvoirs viktigaste idéer? Och hur ska vi förhålla oss till dem idag? Bildningspodden...2023-05-2456 min
Bildningspodden#160 StumfilmenI början av 1920-talet stod svenskar som Mauritz Stiller och Greta Garbo i den internationella filmens rampljus. Det brukar kallas stumfilmens guldålder, den tid då Hollywood etablerade sig som filmbranschens absoluta mittpunkt – trots att filmmediet ännu saknade tal. Men stumfilmseran är både längre och mer global än vad som ofta lyfts fram. Den sträcker sig från sekelskiftet till andra världskriget. Inte bara USA och Europa utan också länder som Japan var tidigt starka filmproducenter. Under några dramatiska decennier skapades lejonparten av de tekniker, konventioner och traditioner som definierar filmmediet än idag.
Veckans gäst är Tr...2023-04-2754 min
BildningspoddenEssä: Bomullssvälten – av Malin NilssonUnder de senaste åren har ord som krig, kris och råvarubrist varit hett nyhetsstoff. Pandemin och Rysslands krig i Ukraina har visat hur sammanlänkade vi är i en global ekonomi. Men redan på 1800-talet, mitt under brinnande inbördeskrig i USA, drabbades världen av sin första globala råvarukris. ”Bomullskrisen” orsakades av en exportblockad av bomull från de amerikanska sydstaterna och påverkade Europas textilindustri i massiv skala. Ekonomi-historikern Malin Nilsson följer blockadens svallvågor ända till Sjuhäradsområdet och svälten som drabbade svenska arbetare.
MALIN NILSSON är ekonomihistoriker verksam vid Lunds universitet. Hennes fo...2022-11-1831 min
BildningspoddenEssä: Midnattsdansen – av Annika SandénStormaktstiden beskrivs ofta som en expansiv men mörk period i svensk historia. Missväxt, hungersnöd och kyla präglade det långa 1600-talet. I skuggan av tidens alla krig slet folket i byarna för överlevnad under ständiga hot om straff. Men rymmer denna dystra bild av stormaktstiden hela sanningen? Historikern Annika Sandén går till arkiven och hittar misstänkt många ljusglimtar i ett sekel med oförtjänt mörkt rykte.
ANNIKA SANDÉN är docent i historia vid Stockholms universitet och forskar om vardagens villkor under det svenska 1500- och 1600-talet. Hennes senaste bok heter...2022-10-1721 min
Verket – en podd om klassiker#16 Drottning Kristina – av David BeckKristina är den svenska monarkins mest ikoniska regent. Redan i sin samtid porträtterades hon av några av tidens mest framstående konstnärer, för vilka Kristina också var en viktig mecenat. David Becks klassiska porträtt från 1650 utfördes samma år som Kristina kröntes och är fyllt av ödesmättade symboler. Hur ska vi tolka denna målning? Vilken bild av regenten ville den förmedla till sin samtid? Hur inblandad var Kristina i hur hon porträtterades i målningar? Och hur hängde Kristinas konstsyn ihop med hennes ambitioner som regent? Klassikerpodden Verket fördjupar sig i den...2022-09-0939 min
BildningspoddenEssä: Emmy Noethers teorem – av Julia RavanisUnder första halvan av 1900-talet kallades den tyska matematikern Emmy Noether för "den moderna algebrans moder". Noether samarbetade med Einstein och hennes viktigaste teorem bidrog till att vända på en världsbild som varit sann sedan Newtons dagar. Idag är h0n i stort sett bortglömd. Historikern Julia Ravanis följer Emmy Noether i spåren, reflekterar över tänkandets skönhet och naturvetenskapens kön.
JULIA RAVANIS är doktorand i teknikhistoria vid Chalmers, skribent och författare till boken ”Skönheten i kaos” (Natur & Kultur 2021), som handlar om parallellerna mellan teoretisk fysik och mänskliga erfarenheter.
Regissö...2022-09-0739 min
BildningspoddenEssä: Linné i Lappland – av Simon SorgenfreiCarl von Linné (1707-1778) är mest känd för sitt systematiska sätt att klassificera och namnge naturen. Men intresset för flora och fauna drev Linné ut på många äventyrliga resor, vilka han dokumenterade i sina resedagböcker. I maj 1732 reste Linné till Sápmi, eller det område som han kallar Lappland. Uppdraget var att studera naturen och att bistå staten med kunskap om de samiska markerna. Men mötet med samerna skulle komma att förändra Linnés hela världsbild. SIMON SORGENFREI läser en ovanligt inspirerad resedagbok och finner civilisationskritiska stråk.
SIMON SORGENFREI är pr...2022-06-1435 min
BildningspoddenStudio Anekdot: Kan sanktioner stoppa kriget i Ukraina?Sanktioner och bojkotter är hittills omvärldens främsta vapen för att markera mot Rysslands pågående invasion i Ukraina. Nationer och internationella organisationer stänger luftrummen för ryska flygbolag, förbjuder import av ryska varor, fryser ryska tillgångar och sparkar ryska kulturutövare. Men hur effektiva är dessa sanktionerna egentligen? Påverkar de regimen, eller drabbar de främst rysk medborgare? Kan de verkligen sätta stopp för kriget? Studio Anekdot reder ut vad forskningen säger om sanktioner och bojkotter i krigstid.
Gäster i studion är Faradj Koliev och Ludmila Pöppel. Faradj Koliev är for...2022-05-2527 min
BildningspoddenEssä: Bilder av Tom – av Åsa Bharathi LarssonHarriet Beecher Stowes slaverikritiska roman Onkel Toms stuga (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Romanen var banbrytande i sitt sätt att gestalta slaveriets grymhet, inte minst genom bokens många illustrationer. Men med nya utgåvor följde nya illustrationer, som blev alltmer stereotypa. Det vita samhällets illustratörer dämpade romanens progressiva bild av svarta. Konst- och mediehistorikern Åsa Bharathi Larsson följer bildkulturen i romanens kölvatten – och ser ett 1800-tal med både radikala och rasistiska bilder av afrikanamerikaner.
ÅSA BHARATHI LARSSON är konst- och mediehistoriker vid Södertörns högskola och disputerade 2016 på...2022-05-1732 min
Verket – en podd om klassiker#14 La Grenouillère (1869) – av Auguste RenoirDet brukar kallas impressionismens födelseögonblick – när Renoir och Monet i september 1869 reste till Paris grönskande förorter och flyttade fram gränserna för hur måleriet kunde gestalta verkligheten. Renoirs "La Grenouillère", som är en av dessa historiska målningar, fångar ett sällskap som förlustar sig på en ponton i den blomstrande tillflyktsorten. Vad var det som gjorde den här idylliska målningen så banbrytande? Hur förhöll sig impressionismen till den bullrande metropolen Paris och dess tekniska nymodigheter? Klassikerpodden Verket diskuterar en av impressionismens viktigaste verk.
Gäster i studion är Paula von...2022-05-0440 min
BildningspoddenStudio Anekdot: Kommer NFT att revolutionera konstmarknaden?NFT, eller Non-Funglible Tokens, har vuxit fram som ett helt nytt sätt att intyga äkthet i den digitala världen. På senare tid har intresset för NFT exploderat. Plötsligt säljs digitala bilder på apor för miljontals dollar och prestigefyllda auktionshus trängs för att vara först på den nya konstmarknaden. Men vad är egentligen det nya med NFT på konstmarknaden? Reproduktioner, kopior och frågan om äkthet har en lång historia inom konsten. Redan renässanskonstnären Michaelangelo oroade sig för att träsnittet skulle göra hans verk mindre unika. Vad är det som speciell...2022-04-2626 min
Verket – en podd om klassiker#12 Arcimboldos porträttDen italienska 1500-talskonstnären Giuseppe Arcimboldo blev under 1900-talet världsberömd för sin märkliga porträttkonst. Hans målningar och skisser av ansikten sammansatta av grönsaker, kött eller böcker blev kultförklarade av surrealisterna och finns idag som kylskåpsmagneter i var och varannan museishop. Men hans unika porträttkonst var länge förbisedd. Vad vet vi egentligen om konstnären och porträttens tillkomst? Finns det särskilda sätt att tolka deras betydelse? Och vad kan de lära oss om italienskt renässansmåleri?
Gäster i studion är Svante Helmbaek Tirén och Marti...2022-03-2536 min
BildningspoddenStudio Anekdot: Vem talar för "hjärtlandet"?Den politiska dragkampen om landsbygden är i full gång inför valet. Partier tävlar om att dra ner på bränslepriser och förorda jakt i sin iver om att nå väljare utanför storstäderna. Kristdemokraternas Ebba Busch pratar om att värna det så kallade ”hjärtlandet” – en bortglömd landsbygd som sliter i skuggan av storstaden. Varför är politiker så angelägna om att hitta särskilda sätt att tala om “verklighetens folk”? Har vi verkligen en polarisering mellan stad och land i Sverige? Och var ligger egentligen det svenska hjärtlandet? Urbanhistorikern Håkan Forsell...2022-03-2336 min
BildningspoddenEssä: Undergångspoeterna – av Sofia RobergHur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera – eller agera? Litteraturvetaren Sofia Roberg läser litteraturhistoriens undergångspoeter och ser ett nyvunnet intresse för jordens sårbarhet och människans ändlighet i vår egen tid.
SOFIA ROBERG är litteraturvetare vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Hon disputerade i januari 2022 på avhandlingen "B...2022-03-1533 min
BildningspoddenStudio Anekdot: Hur mår riksdagsspärren?Sedan 1970-talet avgör riksdagsspärren hur många röster som krävs för att ett parti ska komma in i riksdagen. Men det som från början var en gräns mot ytterkantspartier i den traditionella blockpolitiken har i dagens politiska landskap blivit en fälla för mittenpartierna. Några få procentenheter riskerar att få stora och komplicerade konsekvenser för regeringsbildningen. Är det dags att se över riksdagens fyraprocentspärr? Hur kommer gränsen påverka väljarbeteenden och strategiskt röstande i höstens val? Och vad kan vi lära oss av historien? Statsvetarna...2022-02-2532 min
Verket – en podd om klassiker#10 Frukostdags – av Hanna PauliEtt frukostbord är uppdukat i det gröna. Solljus faller över lockande delikatesser och vackert porslin. Hanna Paulis oljemålning från 1887 kan se finstämt oförarglig ut – men i sin samtid var den inte okontroversiell. En kritiker reagerade på att gestaltning var alldeles för modern och påstod att ljusfläckarna på bordsduken hade uppstått efter att konstnären tvätta sina penslar på den. Idag betraktas "Frukostdags" som ett av tidens viktigaste svenska bildkonstverk. Vad är det som gör målningen så speciell? Vad berodde kritiken på? Och är det verkligen ett impressionistiskt konstverk?
Gäster i studion är Cari...2022-02-2339 min
BildningspoddenEssä: Lasse-Majas sexliv – av Sam HolmqvistLars ”Lasse-Maja” Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. Mindre känt är att Lasse-Maja levde stora delar av sitt liv som kvinna, också under perioder befriade från kriminalitet. I sin självbiografi från 1833 återberättar Lasse-Maja många intima scener med både kvinnor och män. Ömsint samlevnad skildras, men även sådant vi idag skulle tolka som sexuella relationer. Hur kan vi förstå Lasse-Majas sexliv? Med vilka ögon betraktades Lasse-Majas identitet som ömsom man, ömsom kvinna av samtiden? Och hur såg Lasse-Maja själv på sex? Litteraturhistorikern Sam Holmqvist läser Lasse-Majas självbiografi...2022-02-1036 min
BildningspoddenStudio Anekdot: Hur varnar vi framtiden om det radioaktiva avfallet?Imorgon den 27 januari väntas regeringen lämna besked om hur det radioaktiva avfallet från landets kärnkraftverk ska slutförvaras. Slutförvaringen ska vara säker för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Kan vi ens föreställa oss en kommunikation med generationer hundratusentals år framåt i tiden? Frågan sysselsätter just nu internationella organisationer, forskare och till och med konstnärer. Har ord eller symboler störst chans att kunna föra fram budskapet? Vilka material överlever bäst över tid? Och vad kan vi lära oss...2022-01-2633 min
BildningspoddenStudio Anekdot: Personlighetstester – bluff eller vetenskap?Vår tid är besatt av personligheter. Idag finns en uppsjö av tester som ska visa om du är introvert eller extrovert, lagspelare eller ensamvarg, om din personlighet är röd, blå eller grön. Du gör dem om du söker jobb, använder en dejtingapp eller kanske bara av ren nyfikenhet. Personlighetstester blir alltmer frekventa och inflytelserika – men hur mycket kan de här testerna säga om oss egentligen? Hur vetenskapliga är de? Och vad säger vår iver att göra dem om vår samtid?
Gäster i studion är Karin Villaume, Carin Franzén och Bo Melin. K...2021-12-1631 min
Verket – en podd om klassiker#8 Midvinterblot – av Carl LarssonEfter år av missväxt väljer svearna att offra sin kung Domalde till gudarna. Carl Larssons detaljrika, ödesmättade gestaltning av den fornnordiska sagan hör till den svenska bildkonstens stora klassiker. Men redan i sin egen samtid var verket kontroversiellt, av många illa omtyckt och refuserat av Nationalmuseum. Klassikerpodden Verket ställer sig framför Carl Larssons monumentala väggmålning "Midvinterblot", berättar dess historia och försöker sätta fingret på verkets dragningskraft.
Gäster i studion är Anna-Maria Hällgren och Per Hedström. Anna-Maria Hällgren är konsthistoriker och lektor vid Stockholms universitet, och även...2021-12-0837 min
Verket – en podd om klassiker#7 Ovidius MetamorfoserAllt är möjligt för de gudar och halvgudar som befolkade den grekiska och romerska mytologin. De rövar bort, förför, dödar, våldtar, älskar och ingriper på olika sätt i människornas liv. I Ovidius "Metamorfoser", en av världslitteraturen största klassiker, möter läsaren ett stort antal förvandlingssagor; ofta grymma och våldsamma men oupphörligt fascinerande. Verket leder dig genom Metamorfosernas värld och förklarar varför Ovidius är både feministen och modernisten bland sina samtida.
Gäst i studion är Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet...2021-11-2439 min
BildningspoddenStudio Anekdot: Har demokratin blivit ett problem för klimatet?Allt oftare hörs nu röster som säger att det redan är för sent att rädda klimatet. När den internationella klimatkonferensen COP26 gick av stapeln möttes den av skepsis från klimataktivister, som menade att radikala åtgärder behöver ersätta utdragna förhandlingar. Demokratin r för långsam, för byråkratisk, för fyrkantig för att rädda klimatet. Men stämmer det verkligen? Måste vi runda demokratin för att stoppa annalkande klimatkatastrofer? Finns det annars sätt att påskynda den demokratiska processen? Studio Anekdot tar tempen på klimatets demokr...2021-11-1843 min
Verket – en podd om klassiker#6 Rembrandts självporträttRembrandt Harmenszoon van Rijn (1606-1669) är en av konsthistoriens verkligt stora. Mest berömd är han kanske för sina många självporträtt, ett livsverk som har blivit som egen genre i 1600-talets bildkonst. Ett av självporträtten finns på Nationalmuseum i Stockholm. Denna lilla målning från 1630 är ett av de internationellt mest kända verken i svensk ägo – inte minst på grund av att det stals år 2000 och sedan dess varit stoff för såväl romaner som true crime-poddar. Vad är det som gör Rembrandts blick på sig själv så fascinerande? Konstnären He...2021-11-1037 min
BildningspoddenStudio Anekdot: Har rykten fått oförtjänt dåligt rykte?Under den senaste tiden har vi sett flera uppmärksammade förtalsfall cirkulera i media. Det har handlat om husaffärer, kontroversiella tweets och vittnesmål i kölvattnet efter metoo. Har det offentliga samtalsklimatet blivit mer gränslöst – eller är vi bara mer lättkränkta idag? Och vilket ansvar har egentligen de etablerade medierna i rykteskarusellen? Det sägs ibland att medierna riskerar bli megafoner för rykten. Men att rätt kunna ta tempen på samtidens ryktesspridning har också varit en viktig uppgift inom journalistiken ända sedan 1700-talet. Studio Anekdot diskuterar förtalets natur och ryktets mediehistoria med M...2021-10-2930 min
Verket – en podd om klassiker#5 Några ord till min kära dotter, i fall jag hade någon – av Anna Maria LenngrenAnna Maria Lenngrens (1754–1817) dikt "Några ord till min k. dotter, i fall jag hade någon" är ett långt tal från en mor till sin fiktiva dotter. Undvik läsning, kära Betti, liksom politik, tidningsläsande och alla aktiviteter som äger rum på de traditionellt manliga arenorna. Men vad ville Lenngren säga? Kan en lärd och skrivande kvinna verkligen ha menat det modern i dikten säger? Eller var tiden redo för feministisk satir? Klassikerpodden Verket tar sig an en av den svenska poesins mest ikoniska dikter.
Gäster i studion är Maria Gullstam och Mats...2021-10-2738 min
Verket – en podd om klassiker#4 Bebådelsen – av Sigrid BlombergÖgonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket...2021-10-1334 min
BildningspoddenStudio Anekdot: Varför hårdare straff?Frågan om strängare straff har tagit allt mer plats i det politiska samtalet. Under hösten har debatten blossat upp igen och det ser ut att bli het valfråga i nästa års riksdagsval. Men vad säger forskningen? Leder hårdare straff verkligen till mindre kriminalitet? Och vad är det egentligen vi vill uppnå med ett straff – vill vi skydda, rehabilitera eller avskräcka? Studio Anekdot ger fördjupande perspektiv på en högaktuell debatt.
Gäster i studion är Alva Stråge och Felipe Estrada. Alva Stråge är doktor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet oc...2021-10-0740 min
BildningspoddenStudio Anekdot: 11 september - tjugo år efteråtAttacken mot USA den 11 september 2001 brukar räknas som det största terrorattentatet i världshistorien. Bilderna av planen som träffade tvillingtornen på Manhattan i New York kablades ut i internationella medier och chockade världen. Händelsens politiska, sociala och kulturella efterverkningar är svåra att överblicka. Hur ska vi förstå den här händelsen när vi nu ser tillbaka, 20 år senare? Var attackerna den 11 september början på en ny epok, som ofta påstås – eller snarare slutet på en händelsekedja som började långt tidigare? Vilken betydelse hade det att attentatet, via mediernas...2021-09-1036 min
BildningspoddenNyhet! Bildningspodden presenterar Studio Anekdot – med Frida BeckmanIdag är det premiär för Studio Anekdot, ett helt nytt aktualitetsmagasin i Bildningspoddens kanal. Studio Anekdot bjuder en gång i månaden på ett halvtimmeslångt samtal där Sveriges främsta forskare diskuterar aktuella händelser och fenomen. Här nyanseras brinnande debatter, ges bakgrunder till aktuella konflikter och analyseras samtida tendenser. Samtalen leds av Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap och ny redaktionsmedlem på Anekdot.
I det här specialavsnittet berättar programledaren Frida Beckman om tankarna bakom det nya samtalsformatet och vad lyssnarna kan förvänta sig. I samtal med Magnus Bremmer.2021-09-1006 min
Bildningspodden#129 DemokratiDemokratin är både lastgammal och högaktuell. Den har sina rötter hos de gamla grekerna på 500-talet före Kristus, men etablerade sig på allvar i sin moderna form först för drygt hundra år sedan. Just nu är demokratin hett omdebatterad och sägs befinna sig i en kris, utmanad av antidemokratiska och populistiska krafter. Hur mår demokratin? Hur har själva idén om folkstyre vuxit fram genom historien? Varför har demokratins historiska kritiker ofta sagt de mest intressanta sakerna om demokratins natur? Och har vår samtid tagit demokratin för given?
Gäster i studion ä...2021-05-191h 01
Bildningspodden#128 GigekonominFöretag som Uber, Airbnb och Foodora har på kort tid förändrats människors sätt att utbyta tjänster. Via digitala plattformar, tillgängliga via mobilen, har de påverkat hur vi reser, bor och köper mat. Men till vilket pris? Den så kallade gigekonomin att kritiserats för att utnyttja utsatta människor som billig arbetskraft, med osäkra arbetsvillkor. Vad är egentligen sant om gigekonomin? Vilka människor verkar inom sektorn och vad har de för möjligheter? Hur nytt är gigekonomins sätt att organisera arbete? Är den fasta, trygga anställningen i själva verket dömd a...2021-05-0540 min
Bildningspodden#127 Carl von LinnéHan brukar kallas för Blomsterkungen och det sägs ibland att svenskens kärlek till naturen stammar direkt från honom. Botanisten och läkaren Carl von Linné är förmodligen världshistoriens mest kände svensk. Fortfarande namnges växter och arter med Linnés latinska namn, inklusive människan, homo sapiens. Men vilken är hans viktigaste avtryck som vetenskapsman och historisk personlighet? Finns det problematiska bitar av arvet efter Linné? Och hur fick han egentligen in drakar och odjur i sitt stora system över naturen?
Veckans gäster är Annika Windahl Pontén, Gunnar Broberg och Jenny Beckman. Annika Wind...2021-04-2156 min
Bildningspodden#126 StadenFå moderna fenomen är så romantiserade som storstaden. Västerländska metropoler som New York och Paris blir ofta föremål för populärkulturella drömmar och nostalgiska blickar mot en svunnen guldålder. Men stadens världshistoria är i själva verket en komplicerad, mångtusenårig och i högsta grad global process, som sträcker sig ända tillbaka till civilisationens begynnelse. Vad är egentligen en stad? Hur gammal är den äldsta, ännu levande staden? Finns det någon universell kvalitet som är gemensam för alla städer? Och kommer pandemins folktomma städer att förändra vår syn på stadsmyl...2021-04-081h 00
Bildningspodden#125 Vaccinets historiaJakten på ett vaccin för covid-19 har varit en akut fråga ända sedan influensan förvandlades till en global pandemi. Att människan utvecklar immunitet mot vissa sjukdomar är en mångtusenårig kunskap – men när utvecklades egentligen det första moderna vaccinet? Hur snart började balansgången mellan folkhälsans bästa och riskerna för att enskilda personer utvecklar allvarliga biverkningar bli en seriös läkaretisk och politisk fråga? Och vad kan 18- och 1900-talets stora vaccinationer lära oss i vägvalen under den nuvarande pandemin?
Veckans gäster är Motzi Eklöf och Maria Josephson...2021-03-3153 min
Bildningspodden#124 FrihetVad innebär det att vara fri? Redan de gamla grekerna satte fingret på ett tillstånd av att vara befriad från förtryck, men när uppstod egentligen det moderna frihetsbegreppet? Och vad går det ut på? Är friheten individuell eller kollektiv? Handlar verklig frihet om att få leva sitt liv som man vill eller om att få vara delaktig i att forma samhället? Är vi inte alltid fria på någon annans bekostnad? Och har dagens debatt förenklat liberalismens historiska tankegods om friheten? Bildningspodden botaniserar i frihetsbegreppets historia och diskuterar dess möjligheter i vår egen tid.
Gäst...2020-12-231h 05
Bildningspodden#123 ArbetarrörelsenArbetarrörelsen har sedan snart 150 år organiserat arbetarklassen politiskt och fackligt. Den växte fram som internationell, socialistisk rörelse under 1800-talet, men de ideologiska rötterna kan spåras ända tillbaka till Franska revolutionen och industrialismens tidigaste skeden. I Sverige växte arbetarrörelsen under första halvan av 1900-talet till en ofantlig samhällsrörelse. Med bas i det socialdemokratiska partiet och Landsorganisationen (LO) samlade den allt ifrån ungdomsföreningar och folkparker till begravningsbyråer. Hur fick arbetarrörelsen en så stark ställning i Sverige? Vilken betydelse hade folkbildningsidealen och den starka arbetarkulturen? Vilka är de historiska milstolp...2020-12-1755 min
BildningspoddenEssä: Poeten i tunnelbanan – av Emma EldelinVid början av 1900-talet började modernistiska poeter att skriva dikter från tunnelbanans plattformar och tåg. Tunnelbanedikten har sedan dess vuxit till en lika oväntad som tongivande lyrisk genre, med rötterna djupt rotade i den litteraturhistoriska underjorden. Litteraturvetaren Emma Eldelin tar tunnelbanan genom 1900-talets lyrik.
EMMA ELDELIN är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet och författare till "Att slå dank med virtuositet – Reträtten, sysslolösheten och essän". Eldelin forskar för närvarande om hur olika rum för resande och transporter i samtiden fungerar som litterära miljöer och utmanar tradit...2020-12-0922 min
Bildningspodden#122 Immanuel KantSom privatperson sägs han ha varit tråkig, sjukligt rutinbunden och ätit senap till all mat. Som filosof blev han redan under sin egen livstid en av världens mest berömda tänkare. Den tyske upplysningsfilosofen Immanuel Kant (1724-1804) använde människan som mått på all kunskap och filosoferade inom alla discipliner, från moralfilosofi till kunskapsteori och estetik. Genom att finna en öppning i gränslandet mellan rationalismen och empirismen banade han på egen hand väg för den moderna filosofin. Men vad går Kants tänkande ut på? Vad säger hans idé om det "kategori...2020-11-261h 03
Bildningspodden#121 Frida Kahlo (live)Frida Kahlo (1907-1954) hör till 1900-talets mest ikoniska konstnärer. Hennes konstnärskap är lika erkänt som hennes liv är mytomspunnet. Med sina självporträtt bröt Kahlo ny mark för den moderna porträttkonsten och vad som var möjligt att uttrycka på en duk. Men hur ska vi betrakta Kahlos surrealistiska självbilder idag? Vilket är hennes viktigaste arv till samtidskonsten? Och hur mycket är egentligen sant i mytbildningen kring Kahlo?
Veckans gäster är Parasto Backman, Eva Zetterman och Jessica Sjöholm Skrubbe. Parasto Backman är lektor i grafisk design på Konstfack och är verksam som grafisk...2020-11-1150 min
BildningspoddenEssä: Folkbildaren som försvann – av Johan ÖstlingPå 60-talet kryllade det av humanistiska akademiker i tv-husets korridorer. De kom direkt från universiteten och blev experter i frågeprogrammen – men också programledare, scriptor, redaktörer, scenografer och nöjeschefer. Hur kom det sig att lärda akademiker blev ansvariga för tv-underhållning? Och vad var det egentligen som hände sen? Historikern Johan Östling stiftar bekantskap med akademikerna bakom kulisserna under televisionens första guldålder.
JOHAN ÖSTLING är historiker, Wallenberg Academy Fellow och föreståndare för det nyinrättade Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. Bland hans nyare publikationer märks böckerna Humboldt and the...2020-11-0626 min
Bildningspodden#120 PornografiAtt framställa bilder med syfte att upphetsa och väcka lust är en företeelse lika gammal som civilisationen själv. Konstens och litteraturens historia är full av erotiska skildringar. Men var går egentligen gränsen till det vi kallar pornografi? Går det en rak släktlinje från dagens porrsajter till 1800-talets pornografiska museer och medeltida arabiska sexmanualer? Är det sant att pornografi är mer tillgängligt idag än någonsin tidigare? Och vad kan pornografin egentligen säga om människors uppfattning om sex? Bildningspodden blickar tillbaka på pornografins historia och försöker förstå porrens roll i da...2020-10-2952 min
Bildningspodden#119 Du-reformenIdag är vi "du" med alla människor utom kungligheter. Men under första halvan av 1900-talet var det norm att tilltala varandra med titlar som "farbror" och "tant", "doktor" och "disponent". Hur gick egentligen den så kallade du-reformen till? Historiskt brukar den dateras till ett par symboliska händelser i slutet av 60-talet, men det var egentligen en betydligt längre och mer komplicerad process. Vad kan du-reformen säga om samhällets modernisering? Hur svensk är den här historien? Och hur ska vi tolka det nya, hett omdebatterade "ni-andet"?
Gäster i studion är Ingela Tykesson, Lena Lind Palicki...2020-10-1344 min
BildningspoddenEssä: Fredrika Bremer i England – av Carina BurmanFredrika Bremer (1801-1865) var romanförfattare, feministisk föregångare och samhällsreformator. Med tiden blev hon också världsresenär, något som inte var helt självklart för den tidens kvinnor. Hennes populära reseskildringar nådde en enorm publik både i Sverige och utomlands. Men sina resor i England sammanfattade Bremer istället i en radikal följetong i Aftonbladet. Med skarp blick bevittnade hon alltifrån koleraepidemin, fattigskolor och barnarbete i Manchesters fabriker till Londons herrklubbar och drottning Victorias nya hundkojor. Hon följde kommunismens framväxt – och hennes försvar för kvinnosaken och arbetarrörelsen bl...2020-10-0932 min
Bildningspodden#118 Gayatry Chakravorty SpivakGayatri Chakravorty Spivak är litteraturhistorikern som blev en av den postkoloniala teorins nyckeltänkare. Hennes tankar om priviligierade, västerländska rösters komplicerade roll i representationen av de som saknar en röst, har varit lika inflytelserika som de har blivit missförstådda. Vad är det egentligen Spivak säger i sin klassiska text ”Kan den subalterna tala?” från 1983. Vilken roll har hon spelat i framväxten av det som idag kallas för identitetspolitik? Och hur kan vi använda hennes idéer för att bättre förstå varandras erfarenheter? Bildningspodden introducerar en av det sena 1900-talets me...2020-10-0156 min
Bildningspodden#117 Hjärnan (live)Hjärnforskningen har gjort dramatiska framsteg under de senaste decennierna. Ändå har forskningen mest börjat skrapa på ytan för att förstå hur detta lika centrala som gåtfulla organ styr oss. Vad kan hjärnforskningen säga om människan? Hur går olika forskare tillväga? Vid vilken ålder börjar hjärnan tröttna på att lära sig nya saker? Och vad kan egentligen en labbråtta lära oss om föräldraskap? Bildningspodden träffar två hjärnforskare och bekantar sig med forskningsfältet.
Veckans gäster är HATICE ZORA och CHRISTIAN BROBERGER. Hatice Zora är post...2020-09-1641 min
BildningspoddenEssä: Kvinnostaden – av Matilda Amundsen BergströmDet är medeltidens feministiska klassiker. I "Kvinnostaden", Livre de la Cité des Dames från år 1405, angriper den franska författaren Christine de Pizan sin samtids alla nidbilder och hätska ord om kvinnor. I dess ställe bygger hon en allegorisk stad där varje byggsten består av en exemplarisk kvinna från historien, samtiden eller mytens värld. Litteraturhistorikern Matilda Amundsen Bergström berättar de Pizans unika livshistoria – och förklarar hur ett verk som "Kvinnostaden" alls var möjligt år 1405.
MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM är fil. dr i litteraturvetenskap, verksam vid Köpenhamns universitet. Hon disputerade 2019 vid G...2020-09-0932 min
Bildningspodden#116 Skyltfönstrets historiaSkyltfönstret är sinnebilden för den moderna storstaden under 1900-talet. I populärkulturen och litteraturen är det symbolen framför andra för det urbana livets kommersiella lockelser och ytliga konsumtionskultur. Men hur uppstod egentligen skyltfönstret som urbant fenomen? Vilka byggnadstekniska, kapitalistiska och kulturella faktorer krävdes för att de upplysta glasen skulle inta västvärldens stadsgator? Hur medvetna var det tidiga 1900-talets fönsterskyltare i sina förförelsetaktiker? Vilken betydelse av skyltfönstret haft för våra föreställningar om moderniteten?Och har skyltfönstrets magi helt gått förlorad idag?
Bildningspodden spanar...2020-09-0359 min
BildningspoddenFredrika Bremer (repris)Internationell bästsäljare. Feministisk pionjär. Djurrättsförsvarare. Världsresenär. Kristen socialist. Banbrytande romanförfattare. Fredrika Bremer (1801–1865) var många saker. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av det moderna Sveriges mest inflytelserika och fascinerande personer.
Gäster i studion är Anna Bohlin och Carina Burman. Anna Bohlin är litteraturvetare och Bremer-forskare vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet. Carina Burman är författare, kritiker och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, som 2001 utkom med "Bremer. En biografi" på Albert Bonniers förlag.
Avsnittet publicerades ursprungligen i december 2015.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digit...2020-08-2849 min
BildningspoddenHarry Schein (repris)Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman. Mest känd är han för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkh...2020-08-2154 min
BildningspoddenDrottning Kristina (repris)Hon har gått till historien som den viljestarka stormaktsregenten som vägrade att gifta sig, abdikerade från tronen och konverterade till katolicismen. Hon var också ovanligt lärd, en banbrytande kulturmecenat och historisk queerpersonlighet. Veckans avsnitt handlar om drottning Kristina, en av världshistoriens mest omskrivna och mytomspunna svenskar. Hur var hon som regent? Vad låg egentligen bakom hennes stora uppbrott? Vilken roll spelade det nya postväsendet i skvallret kring hennes person? Och hur levde hon i Rom?
Veckans gäster är Elisabeth Wåghäll Nivre, Joakim Scherp och Stefano Fogelberg Rota. Elisabeth Wåghäll Nivre är pr...2020-08-1458 min
BildningspoddenVergilius (repris)Han skrev dikter om lantbruk, loppor och biodling – och så en av världslitteraturens absoluta klassiker. Vergilius, eller Publius Vergilius Maro, (70-19 f. Kr.) har kallats det romerska rikets nationalpoet. Själv tycks han ha trivts allra bäst på landsbygden, långt ifrån den bullrande storstaden. Vilket är Vergilius viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Vad utmärker hans stil? Vad handlar storverket Aeneiden om? Hur praktiskt användbar är egentligen hans lantbrukspoesi? Och varför har just Vergilius verk lånat sig så väl till spådomsläsningar?
Veckans gäster är Moa Ekbom och Anders Cullhed. Moa Ekbom är universitets...2020-08-0756 min
BildningspoddenRachel Carson (repris)Rachel Carson är marinbiologen som slog larm om besprutningsmedlens förödande effekter på miljön. Hennes bästsäljande bok ”Tyst vår” från 1962 fick ett enormt genomslag och tillhör idag miljöforskningens absoluta klassiker. Men hon skrev också flera banbrytande böcker om världshavens historia och biologi. Med en briljant förmåga att gestalta naturvetenskaplig forskning i en starkt poetisk berättarkonst blev hon en unik röst i den framväxande miljörörelsen. Bildningspodden stiftar bekantskap med en miljöpionjär och diskuterar vad hennes verk kan säga oss idag.
Gäster är litteraturvetaren Cla...2020-07-3154 min
BildningspoddenEmanuel Swedenborg (repris)Den 24 mars 1744 började den då 56-årige ämbetsmannen, ingenjören och naturforskaren Emanuel Swedenborg plötsligt att nedteckna sina drömmar. Drömdagboken skulle öppna porten till en annan värld. Swedenborg lämnade snart sitt tidigare liv bakom sig och ägnade resten av sina dagar åt att författa djupt originella, religiösa skrifter. Dessa andliga verk hör till det mest inflytelserika som någon svensk någonsin författat. Men vad går de egentligen de på? Vilka är Swedenborgs viktigaste idéer? Hur mycket av naturvetaren fanns kvar i andeskådaren? Hur originellt var det att ägna sig åt drömtydn...2020-07-2456 min
BildningspoddenMary Wollstonecraft (repris)Mary Wollstonecraft (1759–1797) är feministpionjären som framhöll ”manlighet” som ett eftersträvansvärt ideal för kvinnor. Hon är upplysningsfilosofen som försvarade Franska revolutionen men kritiserade upplysningstänkarnas ojämställda syn på frihet. Ändå överskuggades länge wollstonecrafts banbrytande tänkande av hennes livshistoria. Vilka var hennes mest revolutionerande idéer? Vilken betydelse hade vistelsen i Paris mitt under revolutionsåren för hennes utveckling som politisk tänkare? Och varför gick hennes livs sista resa till just Sverige?
Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Lena Halldenius, docent i praktisk fi...2020-07-1759 min
BildningspoddenKleopatra (repris)Hon har gått till historien för sin påstådda skönhet och sina kärleksaffärer med mäktiga romare. Även i de antika källorna förekommer hon främst som en bifigur i de mäktiga männens livshistorier. Men Kleopatra VII av Egypten var i själva verket en av sin tids mest inflytelserika politiker och djärvaste härförare. Som den sista faraon och härskaren i den ptolemeiska dynastin är hennes livshistoria också en viktig pusselbit i Egyptens historia.
Veckans gäster är Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs univ...2020-07-1049 min
BildningspoddenFrantz Fanon (repris)Frantz Fanon (1925-1961) är psykiatrikern som växte upp i en fransk koloni och som kom att göra banbrytande iakttagelser om kolonialismens psykologiska effekter. Genom att visa hur det komplicerade maktförhållandet mellan kolonisatör och koloniserad levde kvar i det moderna samhället la han grunden till den postkoloniala teorin. Men hans försvar för antikolonialt våld är fortfarande kontroversiellt. Bildningspodden diskuterar Fanons tänkande och arv med utgångspunkt i hans första bok ”Svart hud, vita masker” från 1952.
Gäster i studion är Stefan Helgesson, litteraturvetare och professor i engelska vid Stockholms universitet, och Chri...2020-07-0340 min
BildningspoddenSommarserie: Banbrytare – 10 historiska personer som bröt ny markNu tar Bildningspodden och Anekdotredaktionen sommarlov. Vi är tillbaka igen den 2 september med nya poddar, essäer och filmer. Under tiden kan du lyssna på vår sommarserie BANBRYTARE: 10 repriserade bildningspoddar om historiska personer som tänkte nytt och bröt ny mark på olika sätt. Varje vecka, hela sommaren.
-
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.2020-06-2600 min
Bildningspodden#114 ÖdetÄr vårt liv här på jorden förutbestämt av en högre makt – eller har vi möjlighet att påverka våra öden? Frågan har sysselsatt människan sedan människan sedan urminnes tider. Vilka betydelser har begreppet rymt genom idéhistorien? Hur har kulturen, konsterna och filosofin gestaltat föreställningar om ödet? Är slumpen ödets motsats, eller snarare en del av dess idé? Behöver öde och fri vilja verkligen stå emot varandra? Kan ödet vara politiskt? Och hur ödestroende är vi idag? Bildningspodden resonerar sig genom ödestankens historia.
Veckans gäst är MICHAEL AZAR, professor i idé- o...2020-06-1050 min
BildningspoddenAnekdot essä #16 Döden på stranden – av Per HögseliusSandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien.
PER HÖGSELIUS är professor i teknikhistoria vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han är författare till böcker som Red Gas: Russia and the Origins of Eur...2020-06-0525 min
Bildningspodden#113 DNAIdag kan vem som helst skicka sitt DNA på analys och få ledtrådar om det egna släktträdet. Men vad kan egentligen DNA säga om en människa? Hur länge har DNA-tekniken funnits? Kommer forntida DNA att skriva om mänsklighetens historia som vi känner den? Riskerar de populära DNA-testerna att mynna ut i en ny form av rasbiologi? Och skulle Jurassic Park kunna bli verklighet? Bildningspodden beger sig till DNA-forskningens frontlinje och reder ut hur DNA används inom forskningen idag.
Veckans gäster är MATTIAS JAKOBSSON och ANDREAS NYBLOM. Mattias Jakobsson är professor i gen...2020-05-2052 min
BildningspoddenAnekdot essä #15 | Järnvägsromanen – av Åsa ArpingUnder sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust.
ÅSA ARPING är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har framför allt forskat om den svenska romanens och litteraturkritikens framväxt kring 1800-talets mitt, och har intresserat sig en hel del för litteraturhist...2020-05-1128 min
Bildningspodden#112 Iranska revolutionenRevolutionen 1979 innebar slutet för den iranska monarkin. Missnöjet med shahen Mohammed Reza Pahlavis regim hade pyrt under en längre tid – och i januari 1979 hade upproret från islamister och marxistiska studentrörelser vuxit sig så starkt att monarken tvingades fly landet. Men vem skulle egentligen ta över när monarkin väl var störtad? Här började ayatollah Ruhollah Khomeinis historia. Händelseutvecklingen under revolutionsåret 1979 visade sig bli helt avgörande för Irans politiska framtid och har på många sätt definierat landets moderna historia. Vad var det egentligen som hände? Är det rätt att säga att...2020-05-011h 00
Bildningspodden#111 SapfoDen antika, grekiska poeten Sapfo (ca 630-570 f.Kr) är en av litteraturhistoriens mest berömda figurer. Hennes kärleksdiktning har fascinerat läsare i årtusenden och hennes liv på ön Lesbos är mytomspunnet. Men i själva verket vet vi nästan ingenting om Sapfos liv – och hennes diktning har överlevt endast i form av ett mindre antal fantasieggande fragment. Vad kan vi egentligen veta om Sapfo? Genom vilka källor överlevde hennes diktning? När i historien började mytbildningen kring Sapfos person? Vad i hennes poesi är det som gjort den odödlig? Hur låter den på antik grekiska? O...2020-04-1756 min
BildningspoddenAnekdot essä #14 | Pestens musikNär pestsmittan härjade som värst i 1300-talets Italien flydde unga, välbeställda människor till en idyllisk landsbygd för att sjunga och dansa tillsammans. Under tiden halverade smittan städernas befolkning. I pestens Europa blev musiken en tvivelaktig flykt från en dödsmärkt vardag, men också ett sätt att finna tröst, söka hopp och bearbeta de fasansfulla upplevelser man antingen bevittnat eller snart själv stod inför. Musikhistorikern Mattias Lundberg lyssnar på toner från en döende värld, som plötsligt blivit skrämmande aktuell.
MATTIAS LUNDBERG är professor i musikveten...2020-04-0226 min
Bildningspodden#110 StressRedan på 1950-talet varnades för "jäktet" som ett hot mot folkhälsan. Idag är stressrelaterad psykisk ohälsa en av de stora folksjukdomar. Men vad är egentligen stress? Hur gammalt är begreppet? Är det sant att hjärnan krymper av stress? Och hur relevant är egentligen jämförelsen med möta ett lejon på savannen när vi ska förklara varför människor mår dåligt i det moderna samhället? Bildningspodden tar sig an stressbegreppet och dess historia.
Gäster i studion är Maria Josephson och Mats Lekander. Maria Josephsson är medicinhistoriker, verksam vid Karolinska institutet...2020-03-2757 min
Bildningspodden#109 Rachel CarsonRachel Carson är marinbiologen som slog larm om besprutningsmedlens förödande effekter på miljön. Hennes bästsäljande bok "Tyst vår" från 1962 fick ett enormt genomslag och tillhör idag miljöforskningens absoluta klassiker. Men hon skrev också flera banbrytande böcker om världshavens historia och biologi. Med en briljant förmåga att gestalta naturvetenskaplig forskning i en starkt poetisk berättarkonst blev hon en unik röst i den framväxande miljörörelsen. Bildningspodden stiftar bekantskap med en miljöpionjär och diskuterar vad hennes verk kan säga oss idag.
Gäster är litteraturvetaren...2020-03-1954 min
BildningspoddenAnekdot essä #13 MånmätningFöre kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. ANNA BLENNOW skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern.
ANNA BLENNOW är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet. Hon avslutade nyligen forskningsprojektet ”Rome and the Guidebook Tradition” om Rom och guidebokens historia, och är också verksam som skribent och essäist.
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare...2020-03-0527 min
Bildningspodden#108 Månens historiaMånen har fascinerat människan i tusentals år. Den har gestaltats i allt från grottmålningar till science fiction-filmer. Men vad säger egentligen vetenskapen om detta ödsliga klot? När väcktes tanken på att kunna resa till månen? Hur blev det till slut möjligt? Och var kommer egentligen föreställningar som ”gubben i månen” och den kinesiska månkaninen ifrån? Bildningspodden riktar kikaren mot månens kulturella och vetenskapliga historia.
Gäster i studion är Anna Blennow och Lars Nordgren. Anna Blennow är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet och Lars Nordg...2020-03-0559 min
BildningspoddenAnekdot essä #12 | SödersalongenSalongskulturen växte fram i Europa under 1600-talet och blev själva navet för spridningen av ny musik och litteratur. De bästa salongerna hölls i Paris aristokratiska hem, men även i Sverige fanns salonger. Hemma i vardagsrummet hos en statlig ämbetsman såddes fröet till den svenska visskatten, när en viss Bellman fick sitt genombrott. Carina Burman berättar om en legendarisk salong på 1700-talets Södermalm.
CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur. Burman utkom nyligen med en stor biografi över Carl Michael Bellman – ”B...2020-02-1227 min
Bildningspodden#105 Reklamens historia"Kom och köp!" har sannolikt ropats på marknadsplatser i århundranden. Men när uppstod egentligen reklamen i sin moderna form? Fanns det reklambyråer på 1800-talet? Hur hänger reklamindustrin ihop med den globala marknadskapitalismens framväxt? Och har reklamen varit en spegel för sin tids värderingar eller en medskapande kraft för framtida ideal? Bildningspodden spårar reklamens tidiga historia – och konstaterar att sexism, stereotypa karaktärer och ett vasst bildspråk har präglat reklambilden sedan mycket länge.
Gäst i studion är LEIF RUNEFELT, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, specialiserad på...2019-12-2354 min
Bildningspodden#104 Marie CurieMarie Curie (1867-1934) är en av vetenskapshistoriens stora ikoner. Hon blev den första kvinnliga nobelpristagaren med sitt fysikpris 1903 och tilldelades åtta år senare även kemipriset, en bedrift hon än idag är ensam om. Tillsammans med sin make och forskarkollega Pierre blev Marie Curie en av sin samtids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade vetenskapsstjärna? Vad gick hennes upptäckter ut på? Varför duellerade journalister om hennes ära 1911? Och vilket är Curies viktigaste arv i vår tid?
Gäster i studion är KARL GRANDIN och EVA HEMMUNGS WIRTÉN. Karl Grandin är professor i vetensk...2019-12-1051 min
BildningspoddenAnekdot essä #11 KvinnodomstolenI antikens Grekland framställdes kvinnor ofta som irrationella varelser som saknade förmåga att argumentera rationellt. Så brukar det i alla fall låta när de antika dramerna tolkas. Men stämmer det verkligen? I Aischylos trilogi Orestien – men också hos dramatikerna Aristofanes, Euripides och Sofokles – spelar kvinnliga gestalter i själva verket en helt annan roll. Det är genom dem som förnuftet får tala. Dimitrios Iordanoglou och Johan Tralau reviderar historieskrivningen om grekernas syn på kvinnorna och intellektet.
DIMITRIOS IORDANOGLOU är docent i grekiska och utbildningsledare vid Uppsala universitet. JOHAN TRALAU är professor i statskunskap vid Upp...2019-12-0629 min
Bildningspodden#103 BerlinmurenDen restes på bara några dagar i augusti 1961. Under 28 år var sedan Berlinmuren den yttersta symbolen för järnridån mellan Väst och Öst. I år är det 30 år sedan Berlinmurens fall. Hur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att förstå varför Berlinmuren ansågs behövas? Vilket inflytande hade den på världspolitiken och kulturen under de år som den stod? Var det verkligen en ren slump som till slut fick den att falla? Och vad finns egentligen kvar idag av den gräns som Berlinmuren en gång så tydligt markerade? Vec...2019-11-281h 13
BildningspoddenAnekdot essä #10 DrogprotokollenVad händer med psyket under ett drogrus? I slutet av 1920-talet ville två läkare i Berlin undersöka frågan genom att låta försökspersoner genomgå kontrollerade drogrus. En av de frivilliga var kritikern och författaren Walter Benjamin. Anteckningarna som han skrev under påverkan, hans så kallade drogprotokoll, kan läsas både som medicinska rapporter och som en ny sorts litteratur. Isabelle Ståhl har läst Benjamins tripprapporter.
ISABELLE STÅHL är doktorand i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, där hon skriver på en avhandling om tyska psykiatrikers...2019-11-1420 min
Bildningspodden#102 August StrindbergLitterär gigant. Kvinnohatare. Samhällskritisk smädare. Banbrytande konstnär. PR-geni. Teaterman. Galen ockultist. Amatörkemist. August Strindberg (1849-1912) har många ansikten. Vad stämmer egentligen? Vilka är hans viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Varför var han så provokativ? Hur kan vi förstå hans konstnärskap och naturvetenskapliga experiment? Och vem är dagens motsvarighet till Strindberg?
Gäster i studion är Ulf Olsson och Alexandra Borg. Ulf Olsson är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och utkommer i höst med boken Paradoxografi. Strindbergs sena verk (Bokförlaget Faethon). Alexandra Borg är lektor och forskare i litteraturvetenskap vid...2019-11-031h 02
BildningspoddenAnekdot essä #9 Hemmets konst – en kvinnofälla?När Carl Larsson valde att gestalta hemmiljön i sitt måleri ansågs han förnya bildkonsten. Men när vardagslivet skildrades i konstnärskollegan Fanny Brates målningar tolkades det som det självklara kvinnomotivet. Hur blev det så? Den kvinnliga konstnärens relation till hemmet är en komplicerad historia, präglad av lika delar instängdhet och möjlighet. Katarina MacLeod närstuderar Brates målning ”Kurragömma” från 1896 – och ser hur den kastar nytt ljus över ett av konsthistoriens mest missförstådda motiv.
KATARINA MACLEOD är professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. 2018 utkom hon med bo...2019-10-2423 min
Bildningspodden#101 IntegrationspolitikVad innebär det egentligen att integreras i ett samhälle? Måste segregation nödvändigtvis stå i motsats till integration? Hur väl förankrad är dagens politik i integrationsforskningen? Gör språkkrav och andra politiska åtgärder någon skillnad? Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om integrationspolitik, hur dess historia ser ut och vad forskningen egentligen säger om integration i dagens samhälle.
Veckans gäster är Andrea Spehar, Mikael Byström och Sirus Dehdari. Andrea Spehar är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Mikael Byström är docent i historia vid Uppsala universitet och Sirus Dehdari är pos...2019-10-1452 min
BildningspoddenSpecial: Bildningpodden på BokmässanI hundra program har Bildningspodden bjudit in forskare för att berätta om och analysera historiska och nutida fenomen. Men vad är det egentligen som driver forskare som går ut i offentligheten och delar med sig av sin kunskap? Varför är det nödvändigt? Och har det blivit svårare för forskare att nå ut i idag? På Bokmässan i Göteborg förra veckan var detta ett hett samtalsämne på flera håll. Bildningspodden gästade Dagens Nyheters scen för att höra hur forskare själva upplever saken.
I detta specialavsnitt hör du...2019-10-0333 min
Bildningspodden#100 BildningVad är bildning? Handlar bildning om att kunna recitera Vergilius utantill på latin – eller om att fatta kloka beslut i sin vardag? Är hantverkskunnande och populärkulturella nördkunskaper helt uteslutet från bildningsbegreppet? Var kommer egentligen begreppet ifrån och varför är det fortfarande så laddat? Bildningspodden firar 100 avsnitt med ett spränglärt samtal om bildning.
Avsnittet spelades in live inför publik på Kulturhuset i Stockholm. Gäster är Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, Ruhi Tyson, lektor i pedagogik vid Stockholms uni...2019-09-191h 11
Bildningspodden#99 Guidebokens historiaSå snart människor i mängd började resa till en och samma plats uppstod behovet av praktisk och andlig vägledning. Guideboken föddes. Dess första riktiga guldålder kom mot slutet av 1800-talet, men genren har betydligt äldre anor än så. Vilken är egentligen världshistoriens första guidebok? Hur hänger fenomenet ihop med turismens historia? Vad är det mest fascinerande som gamla guideböcker kan lära oss om äldre tiders resenärer? Och är den tryckta guideboken utrotningshotad i de smarta telefonernas tidevarv? Bildningspodden tar en intellektuell promenad genom guidebokens historia.
Gäster i studion är Anna Blen...2019-09-0452 min
Bildningspodden#98 René DescartesHan brukar kallas den moderna filosofins fader. Genom att tvivla på alla källor till kunskap utom tänkandet självt satte René Descartes (1596–1650) den ensamma, tänkande människan i filosofins absoluta centrum. Insikten sammanfattades i en av filosofihistoriens mest kända oneliners: cogito ergo som, ”jag tänker, alltså är jag”. Men Descartes var många saker – inte bara filosof utan också vetenskapsman, matematiker. präst, jurist, författare. Och hans filosofiska slutsatser är betydligt mer nyanserade än vad de ofta framställs. Bildningspoddens säsongsavslutning sätter tänderna i en filosofisk tungviktare.
Hur gestaltas egentligen Descartes berömda tvivel i hans skrifter? V...2019-06-2652 min
BildningspoddenAnekdot essä #8 Selma Lagerlöf och läsarnaVarje dag strömmade breven in. Mer än till någon annan författare i Sverige. De flesta av dem var vädjande och beskrev alla tänkbara sorters problem – ekonomiska knipor, moraliska dilemman, existentiella bryderier. Hur kommer det sig att vanliga människor vågade skriva till Selma Lagerlöf om sina mest privata bekymmer? Varifrån kommer den närhet de uppenbarligen kände till en så berömd författare? Jenny Bergenmar låter brevfloden teckna ett porträtt av författaren Lagerlöf – och av det tidiga 1900-talets Sverige.
JENNY BERGENMAR är docent och lektor i litteraturvetenskap vid...2019-06-1626 min
Bildningspodden#97 RokokoElegans och snirklighet, erotik och lekfullhet. Vid 1700-talets början exploderade rokokon som stilriktning i måleri, hantverk och mode. Inträngt mellan svåra krigsår och rationell upplysningstid fick lättsamheten, festligheten och nakenheten plötsligt fritt spelrum i den borgerliga kulturen. Konstnärer som Antoine Watteau, François Boucher och Rosalba Carriera liksom mecenaten och smakdomaren Madame de Pompadour var några av rokokons mest inflytelserika namn.
Hur känner du igen en rokokomålning eller rokokointeriör? Varför fick den här stilen sådant genomslag just då? Och vad kan rokokons porträttkonst egentligen lära oss om stereot...2019-06-121h 02
Bildningspodden#96 TutankhamonTutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en "egyptomani" i den västerländska samtidskulturen, konsten och filmen.
Vad vet vi om Tutankhamon som person? Vad låter han oss förstå om det faraoniska Egyptens kultur och historia? Hur var det egentligen med den där förbannelse...2019-05-291h 07
BildningspoddenAnekdot essä #7 Rumi och sufismenDen persiskspråkiga sufipoeten Jalal al-Din Rumi (1207-1273) hör till den muslimska kultursfärens främsta författare. Under 1900-talet blev han djupt inflytelserik för andliga sökare också i västvärlden. I sin poesi utforskade han religionens betydelse för människan. Hans kreativa syn på islams regelverk har både provocerat och inspirerat. Simon Sorgenfrei läser en av världslitteraturens mest stilbildande mystiker – och ser ett poetiskt försvar för det ringaktade och låga.
SIMON SORGENFREI är docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid samt om religion...2019-05-2730 min
Bildningspodden#95 TidsresorKommer det någonsin bli möjligt att resa i tiden? Litteraturen och konsten har fantiserat om frågan i åtminstone 250 år. Och fysikerna kommer allt längre i kalkylerandet på tidsresans teoretiska sannolikhet. Men varför är vi egentligen så fascinerade av tanken på att uppleva historien eller en avlägsen framtid? Vilken var den avgörande perspektivförskjutning i fysikens historia, från Newton till Einstein, som öppnade för tidsresan som teoretisk möjlighet? Har konsten någonsin förebådat vetenskapliga framsteg? Och skulle det ens vara teoretiskt möjligt att möta en yngre version av sig själv i en annan...2019-05-1559 min
BildningspoddenAnekdot essä #6 Miles Davis, Grateful Dead och jazzrockenI april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar på Fillmore West i San Francisco. Något var på gång att hända på den samtida musikscenen. Jazzen hade under det sena 60-talet börjat närma sig rockmusiken, och hippiekulturen hade gjort rocken alltmer mottaglig för kreativa improvisationer. Ett växande politiskt patos förenade också musiker över genregränserna. Vad var det egentligen som hände de där kvällarna i Kalifornien? Ulf Olsson lyssnar sig tillbaka till ett avgörande ögonblick i 1900-talets musikhistoria.
ULF OLSSON är professor i litteraturvetenskap...2019-05-1335 min
Bildningspodden#94 CityomvandlingenUnder 1950- och 60-talen revs stora delar av centrala Stockholm för att göra plats för ett nytt modernt ”city”. Den stora omvandlingen inspirerade mindre städer till att göra plats för bilismen och centrumarkitektur i betong. Men moderniseringsivern väckte också motstånd. Klarakvarteren som försvann i Stockholm sörjs fortfarande av många, men den så kallade Almstriden i Kungsträdgården 1971 lyckades stoppa delar av rivningsarbetet. Hur ska vi förstå den här perioden i svensk historia? Historikern Anders Gullberg berättar om en omvälvande epok i Sveriges historia.
ANDERS GULLBERG är sociolog, t...2019-04-2549 min
BildningspoddenAnekdot essä #5 Freud, kokainet och jakten på normalitetKokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska syften och tyckte sig se ett helt nytt sätt att framkalla känslan av normalitet. En privat tragedi fick till slut Freud att omvärdera kokainet som läkemedel – men bollen var i rullning. Drömmen om att skapa normala känslor och beteenden på kemikalisk väg är högaktuell ännu i vår egen tid. Daniel Berg spårar normalitetens droghistoria.
DANIEL BERG är ekonomihistoriker, specialiserad på drogernas historia. Han disputerade 2016 på avhandlingen ”Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i...2019-04-2525 min
Bildningspodden#93 Emilie Flygare-CarlénEmilie Flygare-Carlén (1807-1892) var 1800-talets mest framgångsrika svenska författare. Internationellt var hennes kriminal- och relationsromaner lika populära som Charles Dickens och Alexandre Dumas. Hon skrev in den bohuslänska västkusten i litteraturhistorien, men Flygare-Carlén var också en betydligt mer progressiv och politisk författare än vad historieskrivningen tidigare erkänt. Hennes författarhem i Stockholm var en samlingspunkt för 1840- och 50-talens publicister och kulturelit. Hur kom det sig att hon så plötsligt började skriva romaner och flyttade till Stockholm? Vilken roll spelade hennes författarskap i den svenska realismen? Och hur inflytelserik...2019-04-121h 01
BildningspoddenAnekdot essä #4 BartholomeimassakernPå sensommaren 1572 i Paris inträffade ett av historiens värsta massmord. Med ett kungligt bröllop som förevändning försökte den katolska regimen i Frankrike utplåna stora delar av Europas protestantiska maktelit. Historiker menar att den så kallade Bartholomeinatten slutgiltigt tog död på renässansens drömmar om frihet, förnuft och tolerans. Men vad vet vi egentligen om vad som hände? Anna Carlstedt återbesöker ett ökänt blodsbröllop.
ANNA CARLSTEDT är fil. dr i franska, författare och översättare. Hon är specialiserad på fransk renässanslitteratur och disputerade 2005 på en avhandling om Nostradamus...2019-04-1134 min
Bildningspodden#92 SurrealismenSurrealismen uppstod i mellankrigstidens Paris som en del av det tidiga modernistiska avantgardet. Surrealisterna ville radikalt förnya såväl konsten som det moderna sättet att leva. Inspirerade av Sigmund Freuds psykoanalys lät de sin ofta slumpstyrda konst utforska det omedvetna och drifterna man ansåg att den borgerliga kulturen hade censurerat. Surrealistisk konst, litteratur och film skulle vara ”befriad från varje förnuftsmässig kontroll och från varje estetisk eller moralisk beräkning”, som den konstnärlige ledaren André Breton uttryckte det i ett berömt manifest från 1924. Men vad var egentligen det mest nyskapande med...2019-03-2657 min
BildningspoddenAnekdot essä #3 Rom – främlingarnas stadFå städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket är författat av historiska romare, men till förvånansvärt stor del har bilden av staden formats av besökares berättelser. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spåren av berömda turisters blickar.
CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur. Burman utkom senast med boken ”Vi romantiska resenärer. Med Ellen Rydelius i Rom” (2016) och är inom kort aktuell med en stor biografi över Ca...2019-03-2231 min
Bildningspodden#91 Kaffets historiaKaffet har sina rötter i Afrika, fick sin första blomstringstid i den medeltida arabiska kulturen – och tog västvärlden med storm kring mitten av 1600-talet. Kaffebönans resa genom historien kan lära oss åtskilligt om kapitalismens och demokratins framväxt, men också om slaveriets utbredning. Många fenomen och institutioner vid idag tar för givet växte fram ur den myllrande miljön som uppstod på 1700-talets kaffehus.
Men var bryggdes egentligen den första koppen kaffe? Var kommer smeknamn som "mocca" och "java" ifrån?Hur kommer det sig att de nordiska länderna är världens största k...2019-03-131h 03
BildningspoddenAnekdot essä #2 Mary Wollstonecraft och revolutionenKort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Lena Halldenius följer 1700-talsfilosofen på hennes sista filosofiska resa.
LENA HALLDENIUS är professor i mänskliga rättigheter och docent i praktisk filosofi. Hon är specialiserad på politisk filosofi och tidigmodern politisk filosofihistoria, med fokus på frihet och rättigheter.
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot –...2019-03-0633 min
BildningspoddenAnekdot essä #1 Mordet på CaesarDet är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Sammansvärjningen bakom mordet på Caesar ville rädda den romerska republiken, men banade i stället väg för kejsardömet. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 före Kristus – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Anekdot essä är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
ANEKDOT ESSÄ
Ljudproducent: Lars In de Betou
Redaktör: Magnus Bremmer
I...2019-02-1929 min
Bildningspodden#89 Kroppsbyggandets historiaVid sekelskiftet 1900 var kroppsbyggaren Eugene Sandow världens mest kända kropp. Hans muskler spreds på idolbilder, i medicinsk litteratur och i Sandows eget berömda träningsprogram. Hur länge har människan fascinerats av muskulösa kroppar? Finns det kopplingar mellan muskelknuttar i antikens Grekland och 1980-talets inoljade bodybuilder? Bildningspodden följer den muskulösa kroppens historia.
Gäster i studion är Patrik Steorn, Helena Tolvhed och Emma Pihl Skoog. Patrik Steorn är konstvetare och museichef vid Thielska galleriet i Stockholm. Helena Tolvhed är docent i historia vid Stockholms universitet. Emma Pihl Skoog är fil. dr i historia och arkivarie v...2019-02-1955 min