Shows
Lärare & Forskning28. Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritikAtt kunna skilja mellan fakta och åsikter och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande. Studien kom till när forskaren Anja Thorsten och tre lärare i samhällskunskap på gymnasiet ville ta reda på hur undervisningen kan utformas för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt som sträcker sig längre än traditionell källkritik som framför allt...2025-05-1529 min
Lärare & Forskning27. Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartorHur allt hänger ihop på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Exempelvis att en frukt skördas i ett avlägset land och så småningom hamnar i ett fruktfat i Sverige: hur påverkas samhället och naturen där frukten skördas? Hur påverkar transporten av frukten klimatet och hur påverkas vårt samhälle där frukten är ett livsmedel? ”Med hjälp av geografiskt tänkande kan man analysera, förklara, beskriva eller se samband och refl...2025-04-1527 min
Lärare & Forskning26. Genom dialog blev yrkeskunnande till undervisningsinnehållÄr det bäst att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat. ”För att förstå vad som är rätt så behöver man också veta var gränsen går för när det är fel”, säger Nina K...2025-03-1728 min
Lärare & Forskning25. Så kan språket utvecklas hos de yngsta eleverna med dialogisk högläsningElever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar. ”Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord”, säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning. Med så kallad dialogisk högläsning, en lärarledd interaktiv högläsning där eleverna får samtala och genomföra aktiviteter kopplad...2025-02-1727 min
Lärare & Forskning24. Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när det är mångaKan elever i förskoleklass lära sig att bestämma antal med hjälp av att se talen uppbyggda som delar av en helhet i stället för att räkna varje objekt för sig? Den och andra frågor om matematiklärande har sex forskare försökt besvara i en omfattande studie med 361 elever. Att kunna urskilja relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer. ”Det här är jätteviktigt fö...2025-01-1526 min
Lärare & Forskning23. Så kan slöjd utveckla språketNär elever som inte behärskar svenska språket får känna på material, redskap och verktyg i slöjdundervisningen och samtidigt möta nya ord och begrepp så ges möjligheter att utveckla språket genom resonemang som tar vara på de resurser som ges i slöjdsalen. Det visar en studie där ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare observerades under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruk...2024-12-1619 min
Lärare & Forskning22. Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?Vad räknas egentligen som kunskap i ämnet Idrott och hälsa och vad ska läraren bedöma? Trots att det framgår av läroplaner och kursplaner vad elever ska lära sig upplever både lärare och elever att det saknas en gemensam uppfattning om vad detta innebär, visar forskning. I en studie med elever från två klasser i årskurs 2 på en gymnasieskola undersökte forskaren Nina Westrin Modell dels vad eleverna uppfattar att de lär sig, dels vilka kunskaper som de uppfattar bedöms i idrott och hälsa. Resultatet berättar...2024-11-1528 min
Lärare & Forskning21. När matematik blir ett språkprovHur ska man kunna bedöma en elevs kunskaper i matematik om eleven inte förstår ord och begrepp i uppgiften? När elever i en studie vid Stockholms universitet skulle resonera kring en uppgift i matematik fastnade ett par elever på ordet ”drygt”. Istället för ”lite mer” uppfattade eleverna, som inte har svenska som modersmål, ordet i dess betydelse ”otrevlig” och kunde varken förstå eller resonera kring uppgiftens innehåll. I de nationella proven för grundskolan ingår kravet på muntliga resonemang och en av studiens slutsatser är att det är svårt att avgöra vilka matematis...2024-10-1528 min
Lärare & Forskning20. Fysikundervisningen lyfte när eleverna blev delaktigaNär ”kokboksreceptet” för fysiklaborationen övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion kände sig fler delaktiga och undervisningen förbättrades. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om. Avsnittets gäster är lärarna och forskarna Helena Danielsson Thorell och Anders Jonsson. Helena är lärare i kemi och matematik, har doktorerat i kemi och arbetar i dag som lektor på Anna Whitlock-gymnasiet, och Anders Jonsson är lärare i kemi och biologi...2024-09-1631 min
Lärare & Forskning19. Poesi som resurs i undervisningenPoesi kan användas på flera sätt inom undervisning. Den kan gynna ordkunskap, meningsbyggnad och annan språkutveckling och användas för att närma sig frågor om etik, moral, demokrati eller hållbarhet visar forskare i olika studier. Dessutom har andra forskare visat att det är ett bra sätt att gå in på mer känslomässiga aspekter, att poesin kan hjälpa gymnasieeleverna att utvecklas kognitivt och känslomässigt, och poesi kan användas som resurs för att utveckla kulturell hållbarhet Trots alla kända möjligheter inom undervisning anser många...2024-08-1526 min
Lärare & Forskning18. Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli hälsofrämjandeAtt en elev kan reflektera över sin egen upplevelse av fysisk aktivitet har betydelse för elevens hälsa. Men inom ämnet idrott och hälsa är det traditionellt svett, hög puls och att förebygga sjukdom som är i fokus. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om sin forskning kring samtal om fysiska aktiviteter med ett hälsofrämjande perspektiv. Studien som Andreas gjort tillsammans med Henrik Jakobsson, också lärare i idrott och hälsa, visar att undervisn...2024-06-1727 min
Lärare & Forskning17. Att utveckla någon annans text – om textuniversum i undervisningenAtt låta elever förflytta en karaktär som exempelvis Nalle Puh till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. I det här avsnittet av Lärare & Forskning berättar Janina Skeppström och Björn Kindenberg om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum. ”Eleverna måste förstå hur en berättelse är uppbyggd och kunna tolka och omtolka när de gör sina egna representationer”, berättar Janina Skeppström, lärare i grundskolan som tillsamma...2024-05-1521 min
Lärare & Forskning16. Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv undervisningLek och undervisning kan organiseras på olika sätt i förskolan. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn samtidigt som barnens handlingsutrymme främjas: så kallad lekresponsiv undervisning. ”Undervisning behöver inte vara något som är separerat från leken – att först har vi undervisning och sen går vi och leker. Om man har en gemenskap med barn och vuxna i lek...2024-04-1526 min
Lärare & Forskning15. Att maximera läsförståelse – högpresterande gymnasielevers lässtrategier För att förstå en text – att avkoda text, förstå och minnas innehållet – kan man använda olika strategier. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar gymnasieläraren i svenska och engelska, Yvonne Hallesson, om resultatet från sin studie om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser. Vad gjorde de speciellt för att ta till sig och minnas en text? Hur medvetna var de om sina lässtrategier och vilka andra faktorer hade betydelse för att maximera läsförståelsen? Bland annat svarade en elev att ”jag läste igenom...2024-03-1517 min
Lärare & Forskning14. Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ Vems historia är det som berättas när man beskriver ett historiskt skeende? Är det en korrekt bild av Sverige på 1900-talet om historien beskrivs utan att kvinnor eller funktionsvarierade får ta plats? Hur historiska narrativ och hur de dominerande beskrivningarna kan problematiseras och kompletteras har Mathias Blomberg och Line Ekman undersökt i en studie som bland annat omfattar forskningslektioner på ett gymnasium i Stockholm under två år. Mathias och Line menar att det behövs alternativa narrativ för att skapa en mer mångfacetterad historieundervisning. Historieämnets dominerand...2024-02-1526 min
Lärare & Forskning13. Lärarnas unika ämneskunnande: därför behövs mer forskning Att som lärare förmedla kunskaper handlar om mycket mer än att överföra själva kunskapen. Lärare behöver även kunskaper om vad som kännetecknar kunnanden inom de ämnesområden som man undervisar. Kunnande kan beskrivas som kunskapens ”underförstådda baksida”, och det som binder ihop kunskaper med individen och det sammanhang där kunskapen fyller en funktion. För att utveckla ett ämneskunnande måste läraren också få erfarenhet av och förhålla sig till världen som utvecklats inom ämnestraditionen, exempelvis matematik, teknik eller svenska. Lärare behöver alltså ha koll både på kunskaperna som...2024-01-1524 min
Lärare & Forskning12. Konsten att skriva en insändare – så kan skrivrespons och genrestruktur stödja vuxna andraspråkselever I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andra språk med didaktisk inriktning, och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter. De har studerat hur vuxna andraspråkselever gav respons på varandras insändare om olika ämnen. Robert Walldén menar att det är lätt hänt att fokus i undervisningen hamnar på ”grammatiskt drillande och fokus på korrekt meningsbyggnad” när vuxna andraspråkselever ska utveckla sit...2023-12-1527 min
Lärare & Forskning11. Att skriva förklarande texter på lågstadiet: läromedlens innehållAtt kunna ta del av en manual eller skriva en rapport eller argumenterande text är avgörande för att fungera i dagens samhälle och för framgång i skolan. Men vilka stöd finns det i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa? Jenny Magnusson, docent vid Södertörns högskola och tidigare gymnasielärare, har granskat ett tjugotal läromedel och presenterar resultatet i ForskUL. Det visade sig att ungefär hälften av alla skrivuppgifter i...2023-11-1520 min
Lärare & Forskning11. Att skriva förklarande texter på lågstadiet: läromedlens innehåll Att kunna ta del av en manual eller skriva en rapport eller argumenterande text är avgörande för att fungera i dagens samhälle och för framgång i skolan. Men vilka stöd finns det i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa? Jenny Magnusson, docent vid Södertörns högskola och tidigare gymnasielärare, har granskat ett tjugotal läromedel och presenterar resultatet i ForskUL. Det visade sig att ungefär hälften av alla skrivup...2023-11-0920 min
Lärare & Forskning10. Om platsvärde: så kan elever förstå betydelsen av en siffras placering i ett talOm en elev inte förstår betydelsen av en siffras placering i ett tal, dess platsvärde, blir det svårt med beräkningar inom matematikens fyra räknesätt. En elev som inte kan dela upp ett tal i talsorter får svårt att exempelvis använda algoritmer med uppställning av tal. I det här avsnittet berättar Henrik Hansson om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde. Henrik är utbildad lärare i bland annat matematik och arbetar idag med skolutveckling. Han har gått forskarutbildning vid Högskolan för...2023-10-1622 min
Lärare & Forskning9. Hållbarhetsfrågor i förskolan – så kan ett drama om äpplen skapa dialogKan ett drama om vem som ska få några överblivna äpplen skapa förutsättningar för rika diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan? Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, bägge lektorer i didaktik vid Uppsala universitet respektive Stockholms universitet, har skrivit forskningsartikeln: ”Deliberation och kritik i förskolans undervisning för hållbar utveckling – ”så att det bli snällt där i världen”. I det här avsnittet berättar de om sin forskning och vad som kan hända i dramat och sagan. Om att föra samtal om ett komple...2023-09-1528 min
Lärare & Forskning8. Teater på gymnasiet – att hitta ett språk för kroppens kunskapHur kan lärare i skolämnet teater sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet? Är det bäst att fånga det i stunden, mitt i en scen, precis då det händer i klassrummet, eller är det bättre med återkoppling till eleven i efterhand? Pernilla Ahlstrand är lektor vid Göteborgs universitet vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Hennes forskningstext ”Inte ett öga torrt – en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning” fokuserar på samspel och på interaktion...2023-08-1526 min
Lärare & Forskning7. Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?Kan elever förstå drivkrafterna bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning – gymnasieelever läser Yasmina Khadras Sirenerna i Bagdad” Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp ”didafiktion...2023-06-1519 min
Lärare & Forskning6. Hur hjälper vi elever att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Hur hittar vi verktyg för att nå fram till det som vi inte riktigt känner till? Femton lärare, doktorander och forskare har tillsammans gjort forskningsstudien ”Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?” Studien har genomförts på gymnasiet där eleverna har fått i uppgift att, i olika sammanhang, formulera undersökningsbara frågor. Resultaten synliggör tre kvalitativa aspekter som vi berättar mer om i det här avsnittet. 2023-05-1532 min
Lärare & Forskning5. Så använder vi normkritik och naturvetenskap i undervisningen om sexualitet och könHur gör vi för att utmana diskriminerande föreställningar om sexualitet och kön? Hur kan man utveckla undervisningen inom kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer? Vi pratar med Anna-Karin Fridolfsson och Anders Jonsson, bägge gymnasielärare i naturkunskap, som har gjort forskningsstudien ”Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön”.2023-04-1728 min
Lärare & Forskning4. Kausalanalys i klassrummet - hur förklarar man en komplex samhällsfråga?Hur kan man utveckla elevers analysförmåga och få dem att tänka kritiskt? Många samhällsfrågor är ju komplexa och det är en utmaning att få elever att resonera kring orsaker och konsekvenser i flera led. Det här avsnittet tar avstamp i studien ”Varför fortsätter flykten över Medelhavet? – innebörden av att göra en kausalanalys av en samhällsfråga”. I forskningsstudien ombads elever från samtliga stadier i grundskolan att, före och efter en lektion om flyktingsituationen kring Medelhavet, besvara en fråga om orsaker till flykten. Tre aspekter visade sig vara...2023-03-1431 min
Lärare & Forskning3. Så ökar vi förståelsen för bassystem och decimaltalLärarna och forskarna Anna Stridfält, Marie Björk, Paul Stensland och Åsa Nikula har gjort en learning study där de lyckats få elever i årskurs 4 att bättre förstå decimaltal. Forskning visar nämligen att många elever inte förstår vad siffrorna till höger om ett decimaltecken betyder: att man exempelvis inte kan avgöra om 3,18 centimeter är längre eller kortare än 3,2 centimeter. Förstår man inte det så kan det vara svårt att utveckla kunskaperna i matematik. I studien ”Tecken på teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet” har eleverna f...2023-02-1328 min
Lärare & Forskning2. Hur lär man eleverna att läsa mellan raderna?Så utvecklar man läsförståelse på mellanstadiet. Vi träffar lärarna och forskarna Cecilia Rosenbaum och Anette Svensson som pratar om sin studie som handlar om hur lär man eleverna inferensläsning - att läsa mellan raderna. I studien har de utvecklat och jämfört ett antal lektioner för att uppnå fördjupad läsförståelse. Och det finns ett rätt tydligt svar som de kommer fram till, vad som är nyckeln till ökad förståelse – att rikta blicken mot texten.2023-02-1322 min
Lärare & Forskning1. Varför är det så svårt för elever att beskriva växthuseffekten?Det talas dagligen om global uppvärmning och de problem som det allt varmare klotet skapar. Men att verkligen förstå växthuseffekten och att kunna förklara den har visat sig vara knepigt. Lärarna och forskarna Maria Sundler och Per Anderhag gästar oss för att prata om sin studie ”Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten?”2023-02-1326 min