Look for any podcast host, guest or anyone
Showing episodes and shows of

Ndee

Shows

Dinngiral rewɓeDinngiral rewɓe[ Taskaram fillitaaɗo] - Caɗeele ɗe rewɓe jibinooɓe ɓiɓɓe worɓe tan walla ɓiɓɓe rewɓe tan hawta e mum e nder galleeji maɓɓeToɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali rewɓe jibinooɓe ɓiɓɓe rewɓe tan walla ɓiɓɓe worɓe tan e dewle maɓɓe. Ana taska e galleeji rewɓe heɓuɓe sukaaɓe rewɓe tan walla worɓe tan ana jogii caɗeele e dewle maɓɓe ɓayri ɓe heɓɓaali biɗɗo debbo walla ɓiiɗɗo gorko.Woɓɓe jaati ɗum ana laatoo sabaabu worɓe maɓɓe ɓama debbo ɗiɗaɓo, rewɓe yogaaɓe tawde ɓe keɓaali ɓiɗɗo gorko ana waddana ɓe rafi paamodiral hakkunde maɓɓe e inna gorko oo walla bandiraaɓe makko rewɓe...2025-07-2910 minCellal Ko NgaluCellal Ko Ngalu[Taskaram pillitaaɗo] - Cellal ko ngalu arti e ndee yontere ko e alhaali fitinaaji e nder Sahel, battane majji e nguurndam yimɓe ɓeeSahel, ko ɗo leyɗe hono Burkina Faso, Niijeer, Mali, Caad,ekn tawatee. Ko nokkuure  ɗo fitinaaji keewɗi teska. Ɗi fitinaaji mbonnii nguurndam ɓensgu hoɗngu e oon nokku nguu. Ɗi cabiima mayɗeeli keewɗi e baasal mawngal. Yimɓe heewɓe kadi keɓii e majji rafiiji hakkili.Holno yimɓe ɓee nguurdi e ɗii ɗo fitinaaji?Holko woni batte majji e hakkillaaji maɓɓe? Taskaram men Cellal Ko Ngalu ndee yontere, ko ndii lowdi addani on.2025-07-2810 minKo mbiiɗon?Ko mbiiɗon?[taskaram fillitaaɗo] - Hannde hiɗen jaɓɓi ka ñiiɓirde Rfi Fulfunde Mammadu Juma BAH janngoowo ka duɗal mawngal ENSUP AfrikHeɗiyannkooɓe Rfi Fulfulde on salminaama. Ka taskaram men Ko Mbiiɗon? Hannde hiɗen jaɓɓi ka ñiiɓirde Rfi Fulfunde Mammadu Juma BAH janngoowo ka duɗal mawngal wi’eteengal ENSUP Afrik. E kadi ko kanko woni hooreejo ndee fedde politik MPR. Ko ɗum woni Dillere Ngenndiire e Wuurnitugol. Fafin fii mum en yewtiday e Mammadu Alfa SOW cukko oohooreejo e Alaji Abdulaay BAH koolaaɗo kuuɓal ndee fedde politik. En yewtiday e maɓɓe ko faati e eɓɓoore fokkinngol waɗanteende sukaaɓe ɓen ɓeyduru ganndal e ko yowitii no Cv winndirtee. Ummu BAH2025-07-2623 minLaawol ganndal e neediLaawol ganndal e needi[Taskaram fillitaaɗo] - Woppugol jaŋnde walla yaltugol lekkol, ko huunde jaaliinde e nder diiwan MaatamBanndiraaɓe musiɗɓe, tedduɓe, on calminaama e inɗe, on manaama e jettooɗe. Onmbismaama e ndee yeewtere Laawol ganndal e needi. Woppugol jaŋnde walla yaltugol lekkol,ko huunde jaaliinde e nder diiwan Maatam. Yiilirde halfinaande jaŋnde e nder oo diiwananndinii wonnde fotde sukaaɓe sappo e njoyo ujunere njaltii jaŋnde.E bi’ol ndee yiilirde ngolgoppugol jaŋnde, ko e falnde Kanel ɓuri heewde. Sababuuji ɗii walla dallillulaaji ɗii, eɗi keewi.Koɗo men ko Bouna Diagne, ko kanko jooɗanii e nder Maatam fedde nde wonaa2025-07-2510 minKoɗo men hanndeKoɗo men hanndeHannde njaɓɓiɗen ko Hammadi Jah, kumpitiiɗo geɗe weeyo woni "astronaute", omo artana en e alhaali hayre yiiwre yannde to NigerMétéorite e Faransiire, woni yiiwre e ɗemngal Fulfulde ko hayre ñaañaare immiinde e weeyo yani e hoore laral leydi. Ɓurnde mawnude ndee ko to Agadez e nder Niger yi’a. Juuteeri mayre ko sentimeeteruuji 40, tawo teddeendi ndii kilooji 24. Ndee hayre yeeyaama miliyonji joyi kaalis dolaar to Dawlaaɗi dentuɗi Amerik.  Coggu hollungu jiiwe hino hitti. Holko saabii hitteende majje ? Ko holto ɗe immotoo ? Ko holno ɗe sinndindirte/seerndirte e kaaƴe goɗɗe? Koɗo men hannde ko Hammadi Jah, kumpitiiɗo geɗe weeyo woni "astronaute". Himo jaabo e laamnde Ibraahiima Timmbi Bah2025-07-2305 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓe[taskaram fillitaaɗo] - Darnde rewɓe ko faati e faddagol walla jeertingol fitinaajiToɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali darnde rewɓe e haɓugol e basiiji gonɗi e yoga e leyɗe Afrik.Eɗen anndi duuɓi kewɗi jooni, yoga e leyɗeele hertamuya e ɗee leyɗe sahel ana gonndi e caɗeele rafi deenagu.E ɗii duuɓi cakkitiiɗi warngooji kewɗi ngaɗaama e guure ɗee leyɗe sahel. Nate e widiyooji kewɗi ana kollii ɗii fitinaaji ngaɗateeɗi e gure faade e rewɓe. Ɗum wonii sabu yimɓe miliyonji eggi e koɗooli mum e nder leyɗe Sahel ɗee.2025-07-2210 minOn Tottaama KonngolOn Tottaama KonngolHannde e nder ndee yeewtere udditiinde, on kollii miijooji mon e ko faati e kabaaruuji ɗi njiɗɗon artude e mum e nder ndee yontereTaskaram men On Tottaama Konngol hannde e aljuma ñannde 18 lewru 7ɓuru 2025, e nder ndee yeewtere udditiinde, on kaali ko faati e alhaali kabaaruuji jawtuɗi e ndee yontere. On ngaddii ji’anɗe mon e toɓɓe ɗe njiɗɗon heɓde fensitande e majje. Keɗoɗee jeewte baɗaaɗe ɗee.2025-07-1819 minOn Tottaama KonngolOn Tottaama KonngolKo holno taskorɗon ndee yewtere hooreejo jaagorɓe kiɗɗo Mali Choguel Kokalla Maïga, ko faati e hooreeɓe laamu faddewu nguu?E alarba, ñannde 16, 7ɓuru, yewtere men no nawre en Mali. Hooreejo jaagorɓe kiɗɗo laamu faddewu Choguel Kokalla Maïga ñiŋii ndee yontere no konunkooɓe ardiiɓe fewndo ɗoo jogori leyɗi nɗii wonndude e pellital maɓɓe ardaade Mali haa nde deeƴere tabiti e nder mayri wo. Oo mawɗo kiɗɗo jaagorɓe anndinii ɗee mette makko e nder ɓannginaago ngol o lollini e mejaaji renndo makko. E bi’ol Choguel Kokalla Maïga, hooreeɓe laamu faddewu nduu haana lammitorde rafi kisal e ndeenaagu, caɗeele wuuraaɗe Mali ngam ɓeydude happu laamu maɓɓe, waasa hunn...2025-07-1619 minCellal Ko NgaluCellal Ko Ngalu[Taskaram Pillitaaɗo] - Ko holɗum yiɗondirɓe haani waɗude e banngal cellal hade maɓɓe e resondirde?Sakiraaɓe ko woowuɗen annduɗen,woni debbo nanganee gorko dewgal waɗee,maa gorko e debbo nji'ida pota kollita saaraaɓe muɓɓen dewgal humee,gootum ƴeewtataake e cellal maɓɓe,hannde kay yimɓe ɓeydii ƴeewde on alhaali,ƴeewtagol cellal gorko e debbo fadde faa ɓe kawra e dewgal,ɓe annda ko hawtugol maɓɓe e dewgal waawi battinirde e cellal maɓɓe maa e cellal sukaaɓe maɓɓe. Ko paamuɗon e ndee toɓɓere, ko woni yi'annde mon e ƴeewtagol cellal fadde dewgal no humee,moƴƴinde e suudu dewgal,o ɗum waawi hisinde sukaaɓe men j...2025-07-1410 minOn Tottaama KonngolOn Tottaama KonngolHannde e nder ndee yeewtere udditiinde, on kollii miijooji mon e ko faati e kabaaruuji ɗi njiɗɗon artude e mum e nder ndee yontereTaskaram men On Tottaama Konngol hannde e aljuma ñannde 11 lewru 7ɓuru 2025, e nder ndee yeewtere udditiinde, on kaali ko faati e alhaali kabaaruuji jawtuɗi e ndee yontere. On ngaddii ji’anɗe mon e toɓɓe ɗe njiɗɗon heɓde fensitande e majje. Keɗoɗee jeewte baɗaaɗe ɗee.2025-07-1120 minLaawol ganndal e neediLaawol ganndal e needi(Taskaram-fillitaaɗo) - Ko holno yiɗugol jannde e tewro aawirtee e hakkille sukaaɓe hannde ɓeeTedduɓee heɗiiɓe taskaram Laawol Ganndal e Needi on calminaama, e ndee yontere yawtunde en njeewtii e jannde taro e njakkat hannde kaalen e holno giggol jannde awirte e hakkille sukaaɓe. koɗo yeewtere e ndee toɓɓere ko Mamadou Aguibou SOW jannginoowo, binndowo, jeyaaɗo e kawtital Guinée fii ɓantal binndol e jannde e ngenndiyanku. Bismillah mon2025-07-1110 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare Afrik[Taskaram Pillitaaɗo] - Yewtere men kuuno fawii hannde e nafaaji kuuran kewreteeɗo naange e nder leyɗe AfrikHannde en njewtan e dow nafoore kuran kemreteeɗo naange. E faransiire enerji soleer. Nafoore majjum e ɓamtaare keɓe jawdi mum. En njaɓɓoto Kajo Ñaang, oo debbo mo Moritani keertaniiɗo kuran naange. En njokkinan heen jaɓɓaade Aamadu Siise, oo duu yo golle kuran naange woni e mum to Mali. Timminiren yewtere ndee, Aminata Ba, mo diiwal Podoor, rewo Senegaal. Oo mo fedde mum heɓi ɗii panooji jarnooji gese maɓɓe. Nii woni yewtere ndee, bisimilla moon !2025-07-1010 minKoɗo men hanndeKoɗo men hanndeAbdullaay Ummu Soh, jogiiɗo konngol fedde FNDC, eeriima nde pelle aduyaŋkooje ɗee njamirta ardiiɓe Guinée ɓee yo ngoppit Mammadu Billo Bah e Foniké MenguéGuinée, waɗii hitaande ko Mammadu Billo Bah e Foniké Mengué, ardiiɓe fedde sosiyete Siwil FNDC njiyaaka. E biol ɗimmooɓe (ɓadiiɓeɓe) e koreeji maɓɓe, ko konuŋkooɓe e sandarmaaɓe laamu nguu nanngiɓe. Tuume ɗe ardiiɓe Guinée ɓee njeddi, caggal nde ɓe holli wonnde ɓe udditii tefoore/losko e hoore ndee majjere. Kono e bi’ol Abdoulaye Oumou Sow ƴettoowo konngol FNDC ndee tefoore udditaande yaaraani yeeso, nde ɓosaani. Himo ƴami mofte winndere e pelle adunayankoore ɗee nde mbi’ata ardiiɓe Guinée ɓee yo ngoppit Billo Bah e Foniké Mengué. Ko Kanko woni ko...2025-07-1004 minOn Tottaama KonngolOn Tottaama KonngolGuinee: Ko holno ñaawirɗon ndee woppere golle jonte ɗiɗi nde fedde awokaaɓe leydi ndii kolliti?Hannde e alarba, ñannde 9, 7ɓuru, yewtere men no nawra en Gine. Mojobere laaɓiyankooɓe no wi’e baaro Gineen, fellitii jokkugol woppere golle nde ɓe fuɗɗii heɓii jonnte ɗiɗi. Ɓee awookaaɓe anndinii e altine dartinnde golle e nder jonnte ɗiɗi kadi haa laamu ngun yewta ɓe ko laaɓi e dow kisal maɓɓe e ndeenaagu maɓɓe e nder leydi ndii. Ɗum ko ɓawto nde Meeter Mohamed Tarawore, gooto e gollidiiɗo maɓɓe ciwlaa lewru faltiindu lebtaa si accitaa. E saahi gooto oo pelle daraniiɗe hakkeeji neɗɗanke kadi no nodditii hooreeɓe laamu...2025-07-0919 minKiwal taariindiKiwal taariindi(Taskaram fillitaaɗo) - Afrik: ko pehe holɗe haanaa ɓameede ngam faddaade layugol ndee jeereende?E taskaram yawtuɗo en yewtuno ko faati e caɗeele yowitiiɗe  e layugol jeereende ndee e nder Afrik. Hannde e oo ɗoo taskaram en yewtay ko yowitii e peeje haanaaɗe ƴetteede ngam etaade faddagol Afrik .Ngam yewtude e dow ɗee toɓɓe en bismoto Alfa Umaar BAH ko diiseteeɗo ka jaagorgal toppitiingal taariindi GineKono ko adii e heɗoto miijo ngo gooto e heɗiyankooɓe amen addani  en tongoonde MhatsApp. Ka joofingol e bismoto kadi rewɓe ɗiɗo hertorɓe kala ko faati e taarind,  Musoukoro Sidiɓe, Moritanaajo e Mariyama Sawaane Gine...2025-07-0910 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓe[Taskaram fillitaaɗo] - Alhaali ɓee ɓiɓɓe rewɓe raɗeteeɓe e galleeji maɓɓe sabu hiɓe ƴetti reedu tawa ɓe resaakaTedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, bismilla mon e yewtere men Dinngiral Rewɓe. Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali sukaaɓe rewɓe raɗeteeɓe e galleeji maɓɓe sabu hiɓe ƴetti deedi ado ɓe reseede.On alhaali ana woodi e nder renndo ngoo gila ko ɓooyi, e duuɓi sakkitiiɗi sukaaɓe rewɓe reduuɓe tawa no wuuri e  galleeji mawɓe maɓɓe tawa ɓe dewlaaka no ɓeydii sanne.Suka debbo heɓude reedu tawa reseeka addanii saaraaɓe mum hersa mawka e nder wuro ngon, hersa hakkunde ɓeynguure makk...2025-07-0810 minCellal Ko NgaluCellal Ko Ngalu[TASKARAM PILLITAAƊO] - Ɓittaare hakkilo /yonki no waawi battinnde e cellal ɓanndu: ko ɗoon njeewteten hannde"Stress" ma mbi'en ɓittaare wonki walla cañol,  ko huunde ndee heewɓe keewi woytaade e nguu jamaanu. Won heɓooɓe ɗum e nder golle mumen, woɓɓe ko ɓesnguuli mum en woni sabaabu majjum e dow  maɓɓe, won hen ko baasal jiiɓii hakkilaaji mumen. Mboni kala, ina jogii ko wonani ɗum stress. Jooni, holko ɗum waawi battinde e hakkile neɗɗo oo haa e cellal ɓanndu mum? Ko ɗum njeewtaten altine hannde 6 lewru 1ɓuru, yeewtere men adiinde e ndee hitaande 2025. Heɗiiɓe meɗo wiyor on ni hitaande jam, kisal e cellal.2025-07-0710 minOn Tottaama KonngolOn Tottaama KonngolHannde e nder ndee yeewtere udditiinde, on kollii miijooji mon e ko faati e kabaaruuji ɗi njiɗɗon artude e mum e nder ndee yontereTaskaram men On Tottaama Konngol hannde e aljuma ñannde 04 lewru 7ɓuru 2025, e nder ndee yeewtere udditiinde, on kaali ko faati e alhaali kabaaruuji jawtuɗi e ndee yontere. On ngaddii ji’anɗe mon e toɓɓe ɗe njiɗɗon heɓde fensitande e majje. Keɗoɗee jeewte baɗaaɗe ɗee.2025-07-0420 minLaawol ganndal e neediLaawol ganndal e needi[Taskaram fillitaaɗo]: Battane nguyka ka yoga janngooɓe e lekkolji ɗii huutorta ngam heɓugol toɓɓere e nder dartine maɓɓeTedduɓee heɗiiɓe taskaram Laawol Ganndal e Needi on calminaama, e ndee yontere yawtunde en njeewtii e Batte njuɓɓidiiji ɗi timmaani e waɗooɓe folondiro « examen » en njokkat hannde kaalen e Nguyka nder folondiro. Ko Mahmoudou DIALLO jannginoowo to Burkina Faso woni koɗo men e ndee yewtere bismillah mon.2025-07-0410 minOn Tottaama KonngolOn Tottaama KonngolCameroun: ko holno ñaawirɗon ɗee caɗeele wonnɗe e nder fedde dawro laamiinde ndee, RDPC?Hannde e alarba, ñannde 2, 7ɓuru, yewtere men no nawra en hannde Kamerun kaalen ko faatii e alhaali dawro leydi ndii. RDPC, fedde dawro laamiinde ndee waasi gollidiiɓe maɓɓe ɗuuɗuɓe. Jaagorɓe tato fow ɓortike laamu e nder yontere wootere, e saayi nde leydi ndii woni e heblanaade suɓngooji hooreyaaku saatiiɗi e lewru 10ɓuru hitaande nde wonuɗen e mun. Ɓee hooreeɓe tato ko joginooɓe doole sannde e nder RDPC, wallitiiɓe ko moolanaa hooreejo leydi ndii Paul Biya e laamagol Kamerun Caggal nde ɓee jaagorɓe jonnitude laamu, ɗiɗo e maɓɓe feññinii faa...2025-07-0219 minKoɗo men hanndeKoɗo men hanndeHannde hiɗen jaɓɓii Salmana Diallo renndoyankeejo ko yewta en ko woni sabu sukkugol nguu fergu faade e leyɗe hirnaangeFrance, e ndee hitaande feƴƴunde ko ginenaaɓe ɓurɓe 11 300 woni ko ƴami kaydi fattorndi e nder ndii leydi. Ndee limoore waɗii Gine leydi araniri e nder leyɗe Afrik ɗe yimɓe mun woni e ɗaɓɓude kaydi e nder France. Leydi tataɓiri e nder aduna on, caggal Afghanistan e Ukraine, leyɗe ɗiɗi wonuɗe e nder kareeli. Hol saabii Ginenaaɓe ɗuuɗuɓe hino yaltude fattoo e leyɗegoɗɗe ? E bi’ol Salmana Diallo renndoyankeejo ko ɗaɓɓere ngurɗam moƴƴam e ŋakkere kisal woni e saabaade nguu fergu. Ko kanko woni koɗo men...2025-07-0205 minOn Tottaama KonngolOn Tottaama KonngolKo holno ñaawirɗon ndee eɓɓoore doosgal kesal Gine?Hannde e talaata ñannde 1 lewru 7 ɓuru yewtere men no nawra en Gine, kaalen ko faati e eɓɓoore dosngal leydi ndii. Hooreeɓe CNT lomtiiɓe suudu depiteeɓe e oo saa’i laamu ƴanngal gaynii winndide eɓɓore sariya mawɗo keso mo ginenaaɓe wootata walla andida si jaɓii walla oo ñannde 21 lewru 9ɓuru hitaande nde wonuɗen e mun. Toɓɓe kese ɗuuɗuɗe hino loowaa e nder ndee eɓɓoore doosngal Gine.Ko holno taskorɗon toɓɓe keso loowaaɗe ɗen e nde eɓɓoore dosngal Gine? Wano tawtoreede e suɓngooji Gine mo jeyaaka e fedd...2025-07-0120 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓe[Taskaram fillitaaɗo] Alhaali darnde rewɓe e ɓamtaare dowri e nder leyɗeele AfrikTedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, bissimila-mon e yewtere men dinngiral rewɓe.Toɓɓere yewtere ndee no yowitii e darnde pelle rewɓe joɗiiɓe ka ɗowri, holko woni nafa maɓɓe e ɓamtaare dowri ndii? Ko holno ɗee pelle rewɓe joɗɗori faa yottaade e gollidal majje e mojobe ɗe humondira e laamu  E jonnde ndee, eɗen gonndi e Mariyam Mammadu Aan jeeyaɗo Moritani, ko kanko ardii fedde rewɓe remooɓe noddirteende" farigolel" Faatumata Aamadu Dem mo Senegaal, gooto e rewɓe gollooɓe e fedde nde aldaa e laamu noddieteend...2025-07-0110 minKoɗo men hanndeKoɗo men hanndeCukko hooreejo CNT woni koɗo men hannde, omo adda ko laaɓi ko faati e ndee eɓɓoore doygal laamu kesalReferendum fii walingol sariya mawɗo keso waɗan ñannde 21 lewru 9ɓuru. Suudu sarɗinkooru laamu faddewu gaynii moƴƴinnde eɓɓoore on sariya. Wurin, nden eɓɓoore jonnaama General Mamadi Doumbouya, hooreejo laamu faddewu ngun. Oo sariya eɓɓaaɗo hino jogii toɓɓe kese ɗuuɗuɗe gila e ɓooyeendi mannda hooreejo leydi ndin haa e sincugol SENAT. Holɗe woni toɓɓe kese tentuɗe e ndee eɓɓoore ? Ngam jaabagol ngal lamndal, koɗo men hannde ko Dr Alpha Abdoulaye Diallo, cukku hooreejo CNT, suudu sarɗinkooru laamu faddewu Guinee. Himo jaaboo lamnde Ibrahima Timbi Bah.2025-07-0105 minKo mbiiɗon?Ko mbiiɗon?Ko holɗum addi ɓeydagol wartagol sukaaɓe? Rabi Jallo renndoyankeejo jaɓɓiɗenTedduuɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, calminaama. Bisimilla mon e yewtere ko mbi’iɗon? Hannde toɓɓere no yewta ko faati e wartagol teskangol faade e sukaaɓe rewɓe e worɓe e nder wiindere ndee, tenŋti to bannge Afrik. Hollitaama ko ɓuuri heewde e ɓee sukaaɓe ko yaarooɓe e duuɓi 18 faade dow…Holko saabi ɗum? Koɗo men e ndee yewtere ko Raabi Jallo, rendoyankeejo, senegalnaajo.2025-06-2823 minLaawol ganndal e neediLaawol ganndal e neediWoppugol jaŋnde walla yaltugol lekkol, ko huunde jaaliinde e nder diiwan MaatamBanndiraaɓe musiɗɓe, tedduɓe, on calminaama e inɗe, on manaama e jettooɗe. Onmbismaama e ndee yeewtere Laawol ganndal e needi. Woppugol jaŋnde walla yaltugol lekkol,ko huunde jaaliinde e nder diiwan Maatam. Yiilirde halfinaande jaŋnde e nder oo diiwananndinii wonnde fotde sukaaɓe sappo e njoyo ujunere njaltii jaŋnde.E bi’ol ndee yiilirde ngolgoppugol jaŋnde, ko e falnde Kanel ɓuri heewde. Sababuuji ɗii walla dallillulaaji ɗii, eɗi keewi.Koɗo men ko Bouna Diagne, ko kanko jooɗanii e nder Maatam fedde nde wonaa2025-06-2710 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓe[Taskaram fillitaaɗo] Ko holno neeneejo haani yewtirde curbaajo makko haa o aafa nanondiral hakkunde maɓɓe?Tedduɓe keɗiiɓe RFI Fulfulde, on njaaraama, bisimilla mon e yewtere Dinngiral Rewɓe dow rfi Fulfulde.Toɓɓere yewtere ndee hannde ana haala fii alhaali kaadal walla faamondiral hakkunde ɓiɗɗo debbo e inna (neene) mum.Eɗen anndi gila duuɓi sappo ɗiɗi yottaande duuɓi sappo e jeetati, nanondiral e yewtere hakkunde suka debbo e saraaɓe (mawɓe) wanaa ko newii. Holko woni yi’annde mon e toɓɓere ndee.         2025-06-2410 minKoɗo men hanndeKoɗo men hanndeHannde koɗo men no yewti alhaali suɓagol Julius Maada Bio e hooreyaaku Cedeao e caɗeele kabbiiɗe moCEDEAO heɓii hooreejo keso. Jooni ko Julius Maada Bio hooreejo leydi Siyeraa Leyoon ardii fedde ndee. O lomtii hooreejo lesdi Najeriya Bola Ahmed Tinubu. Ɗum ko e alet, e nder batu 67ɓo fedde Cedeao to Abuja, leydi Najeriya, hooreejo leydi Senegaal, Bassirou Diomaye Faye, ɗaminanoo ardaade ndee fedde leyɗe Afrik hirnaange. Julius Maada Bio suɓaa ko e saha nde fedde ndee woni e caɗeele caggal nde leyɗeele tati Sahel njalti e mayre. Hol caɗeele mawɗe habbii hooreejo keso Cedeao e manndaa mum ? Hol sifaa gollondiral mbaaw-ɗen ɗaminaade hakkunde CEDEAO e fedde AES...2025-06-2405 minCellal Ko NgaluCellal Ko NgaluHolko woni caɗeele huutoragol opeere moƴƴinoowo "Chirurgie Esthetique" ngam ɓeydugol ŋari?Tedduɓe heɗiiɓe Rfi fulfulde daaɗe duniyaaru, on calminaama. Bisimillah mon ka taskaram men “Cellal ko Ngalu”. Cellal ko ngalu e ndee yontere kaalaten ko e toɓɓere teskinnde e oo saha, woni ko wi’etee e faransinkoore « Chirurgie Esthétique », paamen ɗoon tan, yimɓe rewrooɓe e safrooɓe ngam waylude ɓalli mum’en. Hakkunde ustooɓe e ɓeydooɓe terɗe sabu heɓde ŋari walla waylude mbaadi, caɗeele keewɗe ina e ɗee baɗe. E ndee yeewtere, maa en mbismo koɗo men, Dr Amadou BA, keertoorɗo fannu bi’eteeɗo « génie sanitaire...2025-06-2310 minKoɗo men hanndeKoɗo men hanndeHannde koɗo men no yewti alhaali naatugol Amerik e nder ndee hawre Israel IranDawlaaji dentuɗi Amerik naati e baasi hakkunde Israel e Iran. Ɗun caggal, nde konu Amerik e dow yamiroore hooreejo leydi ndii Donald Trump ngaɗi pellanɗe e nokkuuje tati ɗo "nucleaire" Iran moƴƴinte, ɗun Fordow, Natanz e Ispahan. Tawene kanko hooreejo Amerik, o hollitiino ɓamude jonte ɗiɗi e miijaade yalla ɓe naatan e ndee haare. Hooreeɓe Iran, hollitii anniya yoɓitaade ɗee piyanɗe Amerik. Holko saabe Amerik yawni naatugol maɓɓe e basi oo ? holɗe caɗeele oo fitina waawi waɗude e diiwal Moyen Orient ? yalla Iran ana jogii semmbe jokkude haare...2025-06-2305 minKo mbiiɗon?Ko mbiiɗon?Ko Hassanatu BAH ardiiɗo "H-Communication" jaɓɓiɗen hannde e taskaram Ko Mbiiɗon?Tedduuɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, on calminama. Bisimilla mon e yewtere mon ko mbiiɗon. Hannde heɗen njaɓɓi Hassanatou Bah, gardiiɗo suudu janngirdu noddirteendu H-communication to Gine. Fandaare nduu suudu, ko wallude sukaaɓe rewɓe no ƴettira konngol e yeeso dental. E nder yewtere ndee, en keɗoto Aissatou Diallo e Salima Barry, rewɓe e nduu suudu janngirdu. Binta Laly Sow, ma dysu en e yewtere ndee. Bisimilla mon e heɗaade.2025-06-2123 minLaawol ganndal e neediLaawol ganndal e neediAlhaali sukaaɓe waɗooɓe ndartine/kawgel (examen) taw ngala kaytaaji jibinannde.Ndee yontere, toɓɓere men taskaram Laawol Ganndal e Needi, no yewta alhaali pellital ngal laamu Senegaal  ƴetti : Janngooɓe duɗe leslese ina mbaawi waɗde kawgel, foolondiro (examen)tawa ngalaa kayitaaji jibinannde ñalnde 19-20 lewru 06 ɓuru hitaande 2025. Koɗo men e ndee yewtere ko Hammadi Ndoondi BA jeyaaɗo e goomu rewindotoongu janngooɓe ɓe ngala kaayitaaji jibinannde  Senegaal.2025-06-2010 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓeHolko saabii rewɓe heewaa taweedee nder kawrite mawɗe ko faati e reenugol taariindi?Tedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, bissimila-mon e yewtere men dinngiral rewɓe. Hannde toɓɓere yewtere ndee ana haala fii alhaali waynde taweede rewɓe e kawrite mawɗe jowitiiɗe e kiwal taariindi. Ana taskaa e batuuji mawɗi yeru Cop, ko fedde adunaru ONU waɗata, rewɓe ana panɗi e ko tawtorte heen. Tawene ko kanɓe ɓuri heɓude caɗeele waylitagol wakkati oo e nder dowri ndii. E jonnde ndee eɗen ngonndi e Abdoulatif Sow ɓurɗo anndireede Kader Sow, hertoriiɗo kiiwal tariindi. Koɗo men hannde ko Dr Mariam Diallo ho...2025-06-1710 minKoɗo men hanndeKoɗo men hanndeHannde koɗo men no yewti ko faati e ɗee hare hakkunde Iran e IsraelIsraël e Iran hino e hare gila e ndee jumaare faltiinde. Ko saabiinde ndee hare ko weelagol Israël bommbuuje e hoore nokkuuje ɗe Iran woni e fewnude "Iranium". Israel no tuumi Iran gollirgol ɗee oogirɗe "iranium" ngam moƴƴinirde "bombe atomik". Gila ndee hare fuɗɗi, wonkinji e jawle heewɗe bonii. Ɗee tuume Israel e hoore Iran hino semmbi ? Ko honto ndee hare saatii tolnaade ? Hol darnde leyɗe mawɗe nduu adunaaru haani daraade e ndee hare? Koɗo men hannde ko Bacari Gueye, hertorɗo dawro himo jaaboo lamnde Ibrahima Timbi Bah.2025-06-1705 minKoɗo men hanndeKoɗo men hanndekoɗo men Tafsir Diallo no yewti alhaali ndee jonnde ko faati e reenugol maaje waɗunde to NiceJoofi ñannde Aljumaare faltiinde ndee, tummbondiral balɗe joyi (9 haa 13 6ɓuru), paatungal e reenugol maaje. Ngol laawol tataɓol, nguu batu waɗi to Nice, wuro daande maayo e nder France. Caggal yontere jeewte guurɗe, ko ɓuri leyɗe 170 paamondirii e ɓamde pehe ngam gollude e dow heñaare ngam kisal maaje ɗee. Ko ɓuri yimɓe ujunnaaji 15 tawi hooreeɓe leyɗe e ardiiɓe laamuuji 60 ina e maɓɓe, tawtoraama ngal tummbondiral ngal France e Costa Rica keblidi. Ina tawa e peeje joopaaɗe ɗe, haɓaaɗe tuundi e nder maaje ɗee, rewindaade awo ngoo, ɗaɓɓude kaali...2025-06-1605 minLaawol ganndal e neediLaawol ganndal e neediBattane nguyka ka yoga janngooɓe e lekkolji ɗii huutorta ngam heɓugol toɓɓere e nder dartine maɓɓeTedduɓee heɗiiɓe taskaram Laawol Ganndal e Needi on calminaama, e ndee yontere yawtunde en njeewtii e Batte njuɓɓidiiji ɗi timmaani e waɗooɓe folondiro « examen » en njokkat hannde kaalen e Nguyka nder folondiro. Ko Mahmoudou DIALLO jannginoowo to Burkina Faso woni koɗo men e ndee yewtere bismillah mon.2025-06-1310 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare AfrikAlhaali faggudu dental CEDEAO e nder duuɓi mum cappanɗe joyi (50)Tedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, onon e jam. On calminaama, on njettaama kala ɗo mbaawuɗon taweede e heɗaade e oo wakkati, ndee yeewtere, Faggudu e ɓamtaare Afrik. Hannde yeewtere ndee ana fawii e dow dental CEDEAO. Ngal hirnaange leyɗe Afrik timminii duuɓi mum cappanɗe joyi (50). Hay so tawii e ndee ƴeewre politik, na jogola rafi ndeenaagu, goɗɗum ko heewi ana woodi e golleeji CEDEAO. Golleeji cemmbiniiɗi e wallude yah-ngarta ɓiɓɓe leyɗe tawateeɗe  e dental ngal e jawle mum en. Koɗo men hannde ko Dokteer Faatuma Muusa Ibraahi2025-06-1210 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓe[Fillitaaɗo] Ko holɗi e fitnaaji walla caɗeele pawetee e ɓee rewɓe puuliiɓe woɓɓe wi'a jaabiyaaɓe ?Dinngiral rewɓe e ndee talataare hannde, njeewtaten ko ko feewti e fitinaaji keewɗi faweeɗi e dow rewɓe puuliiɓe, woɓɓe mbiya jaabiyaaɓe. Teskaama e leyɗe keewɗe e ndee duunde Afrik, puliiɓe ɓee no wuuri caɗeele  e nder renndooji ɗii. Kono ko rewɓe ɓee ɓuri yeɗaade e kaa lorra. No ara e sahaaji nde ɓe dooletee walla ɓe lettee. Woɓɓe tuugoo e piɗe finaa-tawaaje walla e dalillaaji aadiyankooji ɗi wonaa goonga tappina ɓe. E nder yeewtere ndee, en yewtan kadi ko yowitii e ɗee mette ɗe ɓee puuliiɓe (jaab...2025-06-1010 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare Afrik[Taskaram fiilitaaɗo] Alhaali ƴettugol piiji moƴƴinaaɗi Afrik naɓa yaasi, e yeeyugol ñemmbinaɗi addaaɗi e nder jeereeji duunde ndeeFaggudu e ɓamtaare Afrik. Hannde toɓɓere men, no yewta alhaali ɗii piiji gonɗi e nder jeereeji men, tawi ɓiɓɓe Afrik gollooɓe e ɗiin jereeji pewnata ngam yeyde. E yeru tenŋaaɗe, gude leppi, walla comci ɓornateeɗi. Tawi ɗee geɗe ɗe lmtuɗen e nder jereeji, hono majji no ñimbe e nder leyɗe janane, adde yeyee e nder jereeji men. E francais no wiiye « contre-facon» walla piraterie ». So tawi ɗeen geɗe ñembaaama, adaama e nder jereeji Afrik, a tawan coggu o wona gotum. Tawi ko kanji ɓuri weeɓde, tee fayida o wonata goot...2025-06-0510 minKiwal taariindiKiwal taariindiÑalaande winndereyankoore: peeje haanuɗe leelneede ngam haɓugol tuundi pooreE e oo ɗo taskaram en yewtay ko faati e ñalawma teddiniraaɗo taariindi mawninteeɗo ñannde jowi nduu lewru woni janngo. Hikka toɓɓere yewteteende fii mun e oo ñalorma yowitii ko peeje fotaaɗe lelneeɗe ngam haɓude tuundi poore e nder winndere ndee kala. Ngam yewtude e dow ndee toɓɓere e ko faati e oo ñalawma en bismoto hoɓɓe amen, hono Ceerno Saaliwu Jallo jannginoowo e wiɗtotooɗo ka duɗe mawɗe hertorɗo baŋŋe taariindi ardiiɗo fedde nde wonaa laamuyankoore daraniinde taariindi wi'eteende Gine ekoloji.Kono ko, addii en heɗo...2025-06-0410 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓeAlhaali ɓeydugol jobdi golleeɓe e nder galleeji ɗo Senegal ngam teddingol hakkeeji maɓɓeToɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala alhaali ɓeydugol jobdi gollooɓe e ley galleeji Senegal.E tiimmooɗe lewru nayaɓuru ƴaɓɓiindu e ndee hitaande, hooreeɓe Senegal, tennti e jaagorgal kalfinaagal gollooɓe leydi ndii, ɓami sariyawol yamiroowol ɓeydugol njobdi gollooɓe e ley cuuɗi na en biyan walititooɓe golleeji e ley galleeji.  Lewru caggal, ɓamugol oo sariya, hono alhaali oo woniri ? Yalla ɓee gollooɓe njobdi maɓɓe ɓeydike? Jantoore nde Fadima Sy waɗani en e nder Dakar humpitan en.Koɗo men hannde e yewtere ko Aissata Balde jeyaaɗo...2025-06-0310 minKo mbiiɗon?Ko mbiiɗon?Hannde hiɗen jaɓɓii Ngaari Laaw ñaalankeejo dilloowo e balle sukaaɓeTedduuɓe heɗiiɓe Rfi fulfulde on calminama. Bisimilla mon e Taskaram ko mbiiɗon. E ndee yewtere, hiɗen kala ko faati e wargol ngol sukaaɓe rewɓe walla worɓe mbaɗa. Hollitama jooni ko sukaaɓe ɓe ɓuuri wawde heɓde mijooji yidde wiide no warto, tawi ko ɓuuri hewde e maɓɓe njogi ko duuɓi 18 faade 24,  Holko sabi o alhaali, mbele ko sahaaji guraaɗi ɗii, ko fitinaji ɗii, ko caɗeele walla ko ŋakkere jewte faade e maɓɓe. Joni joni ma en njajno hen. Koɗo men e ndee yewtere ko Rabi Diallo, sociologue2025-05-3123 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare AfrikAlhaali ñamaande leyɗe Afrik: jokkitoɗen yewtere ndee e dow ko saabi leyɗe ɗen ana jaɓa ñamaandeTedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, onoon e jam. Oon calminaama, oon njettaama kala ɗo mbaawuɗon taweede e heɗaade e oo wakkati, ndee yewtere, Faggudu e ɓamtaare Afrik. Hannde en njokkitoto yewtere men e dow ñamaale leyɗe men Afrik. Yontere ƴaɓɓiinde ndee, en kaali ko woni ɗee ñamaale, nafoore e torraaji gonɗi heen. Hannde, en njewtan ko saabi ɗee leyɗe Afrik yogaaje ana ɓama ñamaale, ɗe mbaawat yoɓude? Laawi heɗi ngoni ɓamaaɗi e hawriinde Lomé faa ɗee ñamaale naftoree e dow hoolaare. En njaɓɓoto Mamadou Ndiaye, jaayndeyanke keertaniiɗo fagg...2025-05-2910 minLaawol ganndal e neediLaawol ganndal e neediNeedi: nafa yantingol sukaaɓe janngooɓe naɓa ɓe e nokkeeli taarikayankeeji fii ɓeyduru ganndalTedduɓe heɗiiɓe Rfi fulfulde daaɗe duniyaaru, on calminaama. Bisimillah e taskaraam men"Laawol Ganndal e Needi". Laawol ganndal e needi e ndee aljumaare hannde 23 lewru 5ɓuru 2025 toɓɓere men feewti ko e Njillu Humpito sukaaɓe janngooɓe. Ko Mariama Tahirou NDONGO jannginoowo to Nuwadibu (Mauritanie) woni koɗo men e ndee yeewtere. Bismillah mon !2025-05-2310 minKiwal taariindiKiwal taariindi[Taskaram fillitaaɗo]_KOP 16: holno noonanteeri kulle e puɗi ndeenirtee?Tummbondiral aduniyankeewal, Kop16 fuɗɗiima gila ñannde 21 nduu lewru 10ɓuru to Kali e nder Kolombiya. Ngal gasata ko aset 1 lewru 11ɓuru. Hikka noon, toɓɓere ndee jonnde heerori ko ko wi’etee e fransiire "Biodiversité" reenugol noonanteeri puɗi e kulle.Paandaale ngal tummbondiral ko waɗde feere haa leyɗe winndere ndee fof, ɗoftoo podooje majje kadi tabintina kisal e goodal puɗi e kulle. Ina jeyaa e majje kadi wallugol no leyɗe ɓurɗe hatojinde ɗee keɓa kaalisi. Hannde e nder yewtere men Kiwal Taariindi, en kaalat holno noonanteeri kulle e puɗi ndeenirtee. En...2025-05-2110 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓeNjeewten ko faati e ɓeydagol doolugol rewɓe e nder leyɗe men Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala alhaali dolugol walla yenugol e sukkaloy dehoy (pamaroy) e nder leyɗe men.E jonte ƴaɓɓiiɗe to Gine cimtol pelle daraniiɗe hakkeeji rewɓe hollitii wonde ko ɓuri sukaaɓe teemeɗɗe doolaama e ley cuuɗi jannginirɗi e ley hitaande 2024 ƴaɓɓiinde ndee. Oo saha, e nder Senegal, sukkaloy ɗiɗoy, gooto maɓɓe no jogii duuɓi jeenay yenaama heɓɓi en renude, goɗɗo oo maayi e oo fitina. E koolol na biiyan "festival dari" to Tchad, debbo mo duuɓi sappo e jeɗɗi yeena, ɗun tawdude e ko...2025-05-2010 minKo mbiiɗon?Ko mbiiɗon?Hiɗen jaɓɓi Mohamed Lamine JALLO lorirɗo Mammdu Thug. sarɗiyankoojo CNT ko yewta fii nguurdam Mousa KoffoeHeɗiyannkooɓe Rfi Fulfulde on salminaama. Ka Ka taskaram men Ko Mbiiɗon ? hannde en yewtay battane ndee mayde Moussa Keita. Oo lorirɗo Muusa Koffoé ko naalankeejo ginenaajo anndaa fota e nder winndere nden. Ko ndee teninre ñannde 12 lewru 5ɓuru hitaande 2025 woni ko o feƴƴini. Ɗun ko e oo labutaani mawɗo wonuɗo ka diiwal Kindia nokku mo jeyaa e mun. Muusa Koffoe feƴƴinii ka o heɓiɗoo duuɓi 75 e battane nawnaare. Oo gorko daraniiɗo pinal, waɗii filmuuji ɗuuɗuɗi. E ɗin no tawaa Sala Muuso e Bakongo. Himo tawaa e limteteeɓe ɓuru...2025-05-1723 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare AfrikBattane mbayliigu weeyo e dow keɓe jawdi: hannde hiɗen njokki yewtere nden e dow toɓɓe ngaynaaka e awoTedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, onoon e jam. Oon calminaama, oon njettaama kala ɗo mbaawuɗon taweede e heɗaade e oo wakkati, ndee yewtere, Faggudu e ɓamtaare Afrik. Hannde en njokkitoto yewtere men fawiinde e tiiɗallaaji keɓe jawdi kaɓɓodiiɗe e waylitere weeyo ngoo. Yontere ƴaɓɓiinde ndee en njewtii heen. Nde semmbinooki e dow ndema e seeɗa e marooɓe daabaaji. Hannde en keɗoto seedewaaku marooɓe daabaaji. Eggidooɓe e daabaaji mum en hakkunde leydi e leydi. Yeru Aboubacar Ba e Ibrahim Diallo, ɓee ɓiɓɓe Mali egguɓe njooɗi hannde Gui...2025-05-1510 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓeOornugol ndarɗe faade e ɓee rewɓe winndooɓe defteTedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, bissimila mon e yewtere men dinngiral rewɓe.Toɓɓe rewɓe yewtere ndee ana haala fii alhaali rewɓe winndooɓe defte. Rewɓe ɗuuɗuɓe anatawaa e oo fannu winndude defte, ngam jannginde, woɓɓe ko faaminde caɗeele ɗe rewɓe ɓegonndi e nder renndo ngo. Hannde e yewtere eɗen, gonndi gooto e ɓe rewɓe winndooɓe, ko Senegal oo jeyaa. Bislla monyewtere ndee joɗɗiike.2025-05-1310 minCellal Ko NgaluCellal Ko NgaluHannde hiɗen tawaa e nder safrirdu Matam ngam yewtude alhaali cellal rewɓe cowuɓe (reeduuɓe)Banndiraaɓe musiɓɓe tedduɓe, on calminaama e inɗe, on manaama e jettooɗe, bisimilla mon e CELLAL KO NGALU. Toɓɓere e ndee yontere, nawi en ko diiwan Maatam. E lewru 1ɓuru ndee ɗoo hitaande, Direction De Sante de Maatam woni yiilirde halfinaande kala ko yowii e cellal e nder oo diiwan yaltinii ciimtol ko faati e rewɓe maayooɓe e sahaa nde ɓe ngoni e jibinde walla e saha nde ɓe cowi. Ngam yeewtude e ndee toɓɓere, en njiyondiri e Hadi Lih, toppitiiɗo jibinugol rewɓe e nder Maatam. Ko kanko woni koɗo me...2025-05-1210 minKo mbiiɗon?Ko mbiiɗon?E ndee yontere, yeewtere men heerori ko mannditaare maayde Bob Marley, waɗoore ñannde 11 lewru 5ɓuru e kala hitaandeKa taskaram men Ko Mbiiɗon ? hannde en yewtay fii 11 lewru 5ɓuru hitaande 2025. Ñalannde ndee sukaaɓe jikkinori e mawningol fii oo yimoowo mo Jamayka, Bob Marley. Ngam yeewtude e ndee toɓɓere, hiɗen jaɓɓii ka ñiiɓirde Rfi Fulfulde Njobo KANDE lorirɗo Majata. Oo ko yimoowo gimi rege mo Senegaal. En yewtiday e makko fii ndee ñalaande e no regemaan jokkitori ko ɓe daranii ka haɓugol alhaliiji heewɗi e nder leyɗe Afrik. En jonnay kadi konngol woɓɓe e heɗiyankooɓe men. Ummu BAH2025-05-1023 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare AfrikYeewtere men hannde faati ko e battane mbayliigu weeyo e dow faggu nduuTedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, onon e jam. On calminaama, on njettaama kala ɗo mbaawuɗon taweede e heɗaade e oo wakati ndee yewtere, Faggudu e Ɓamtaare Afrik. Hannde en njewtan e ko faati e tiiɗallaaji ɗi mbayliigu weeyo ngoo waawi yontinde faggudu/keɓe jawdi men. Eɗen taykii e nguu mbayliigu weeyo, e sahaa ilam heewan ko bonni. E sahaaji goɗɗi kadi, yooro kadi ina heewa ko bonnata. Remooɓe, aynaaɓe (marooɓe dabaaji) e kala ana heɓa torraa e ɗii alhaaliiji. E yeewtere ndee, en keɗoto yoga e seediiɓe ɗii bonann...2025-05-0810 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓeHannde taskaram men no fawi e ndee ñalaande hertanaande sawrooɓe rewɓe reeduuɓe (sage-femme)Toɓɓe rewɓe yewtere ndee ana haala fii alhaali oo ñalorma joyi lewru joyaɓuru hitaande kala hertanaaɗo rewɓe sawrooɓe rewɓe reeduɓe, "sage-femme" e fransiire ndee. Ɓee rewɓe tinniiɓe ana tawaa e cuuɗi sawrirɗi ngam  wallude ɗowtude honorooɓe maɓɓe reeduɓe, gilla e puɗɗooɗe faa jibingol maɓɓe. E ndee yewtere, eɗen gonndi Houleye BAH sage-femme to suudu mawndu sawrirdu Kahaidi to Mauritanie. Eɗen tawano e suudu dokotoro Pikine Touba Diacksao ɗo Dakar, laamorgo Senegaal ngam yeewtitde e Mme Diack Djeneba Barry "sage-femme".2025-05-0610 minLaawol ganndal e neediLaawol ganndal e neediKo holno yiɗugol jannde e tewro aawirtee e hakkille sukaaɓe hannde ɓeeTedduɓee heɗiiɓe taskaram Laawol Ganndal e Needi on calminaama, e ndee yontere yawtunde en njeewtii e jannde taro e njakkat hannde kaalen e holno giggol jannde awirte e hakkille sukaaɓe. koɗo yeewtere e ndee toɓɓere ko Mamadou Aguibou SOW jannginoowo, binndowo, jeyaaɗo e kawtital Guinée fii ɓantal binndol e jannde e ngenndiyanku. Bismillah mon2025-05-0210 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare AfrikHannde en njeewtat e cañugol hottollo/wiro e nder leyɗe menTedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, onon e jam. On calminaama, on njettaama kala ɗo mbaawuɗon taweede e heɗaade e oo wakkati, ndee yeewtere, Faggudu e ɓamtaare Afrik.Hannde yeewtere men ndee ana fawii e dow hatollo, ɓee mbi’a wiro haabu rimo. Hono haabu men ko waylirte e ley leyɗe men ɗee. Mootugol haabu, ko cañu ekn. Mi jaɓɓiki Ousmane Samba Sarre, hooreejo waalde cañooɓe Mali. E Madame Barry Ngoune Diallo, oo debbo cañoowo e ley diiwal Tambacounda, ɗoo Senegal.2025-04-2410 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓeSenegaal: rewɓe waawuɓe mawnude e baŋŋe ngeyngu e nder diiwal KoldaTedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, bissimila-mon e yewtere men dinngiral rewɓe. Hannde yewtere ana tawa e diiwal Kolda e bannge worngo Senegal, ngam yewtidi e rewɓe wuro Thidellie e commune Koumbakara. Ɓe rewɓe heɓi ballal fedde ndee walda e laamu Batonga, ballal latatiinɓe moƴƴoore, sabi ɓe mbawi waɗude njgeyguuli, ɗi ɓe heɓɓi e mun nafa ngam semmbinde ɓantaare maɓɓe. Yewtere ndee joɗɗike.2025-04-2210 minCellal Ko NgaluCellal Ko NgaluHannde ngartuɗen ko e ñabbuuli muuso reedu sukaaɓe sabaabu nde ñamanteeri woni ko wi'etee ''intoxication''Tedduɓe heɗiiɓe Rfi Fulfulde daaɗe duniyaaru, on calminaama. Bismilla mon e taskaraam men Cellal Ko Ngalu. Toɓɓere Cellal ko ngalu e ndee altineere 21 lewru 4ɓuru hitaande 2025, yowitii ko e ko faransiire wi’ata ''intoxication'', ɗum ko heɓde reedu muusooru caggal nde neɗɗo ñaami walla yari huunde. Kono hannde, keerortoɗen ko e bannge sukaaɓe oo.Holko heewi addude ɓeen sukaaɓe keɓa deedi muusooji caggal nde ɓe ñaami huunde ? Holno ɗum reentorete? Hol bagginaali/wasiyaaji faade e jinnaaɓe ɓee. Ngam yeewtude e ndee toɓɓere, koɗo men ko Doktor Kummba Bo...2025-04-2110 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare AfrikAlhaali ɗee saggelle ɗe Donald Trump, hooreejo Amerik fawi e piiji yeeyeteeɗi naatooji e nder leydi makkoTedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, onoon e jam. Oon calminaama, oon njettaama kala ɗo mbaawuɗon taweede e heɗaade e oo wakkati, ndee yewtere, Faggudu e ɓamtaare Afrik.Hannde en njewtan e dow ɗee sagalle kese, mbi’enna ɗii taksuuji kesi, ɗi Donald Trump hooreejo Amerik e dow kala ko immorto leyɗe goɗɗe naatude leydi mum. Ndee yamiroore dogan e dow leyɗe keewɗe. E ɗeen, ɗe Afrik ana tawa. Ko saabi ɗee sagalle kese ? Torraaji heɗi mbaawi heɓeede heen e banngal keɓe jawdi? Hono leyɗe afrik ɗe kaani nootoraade ?2025-04-1710 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓeDarnde rewɓe e baŋŋal dipolomasi: hannde eɗen jaɓɓii Aysata Kan, dipolomaajo moritaninaajo gollanoowo OIMToɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali, rewɓe gollooɓe e diplomasi. E yewtere men ƴaɓɓiinde ndee, e yewtidii e Nima Bah diplomaatjo mo Gine. Hannde, eɗen gonndi e madam Aysata Kane, hooreejo salndu ONU daraniindu ɗanle, wonndu Senegal (OIM). Aysta Kane, ko diplomaatjo jeyaaɗo Moritani, oo waɗi ko ɓuri duuɓi noogay omo golla e ɗen baŋŋe. Yewere ndee joɗɗike bisilamon e heɗaade.2025-04-1510 minKo mbiiɗon?Ko mbiiɗon?Hannde hiɗen jaɓɓi ka ñiiɓirde Rfi Fulfunde Mammadu Juma BAH janngoowo ka duɗal mawngal ENSUP AfrikHeɗiyannkooɓe Rfi Fulfulde on salminaama. Ka taskaram men Ko Mbiiɗon? Hannde hiɗen jaɓɓi ka ñiiɓirde Rfi Fulfunde Mammadu Juma BAH janngoowo ka duɗal mawngal wi’eteengal ENSUP Afrik. E kadi ko kanko woni hooreejo ndee fedde politik MPR. Ko ɗum woni Dillere Ngenndiire e Wuurnitugol. Fafin fii mum en yewtiday e Mammadu Alfa SOW cukko oohooreejo e Alaji Abdulaay BAH koolaaɗo kuuɓal ndee fedde politik. En yewtiday e maɓɓe ko faati e eɓɓoore fokkinngol waɗanteende sukaaɓe ɓen ɓeyduru ganndal e ko yowitii no Cv winndirtee. Ummu BAH2025-04-1223 minKiwal taariindiKiwal taariindiCumu ladde: ko holɗe pehe haani ɓameede ngam haɓude ndee bonnere teentude?Kiwal Taariindi e ndee alarbaare, 9 e lewru 4ɓuru hitaande 2025, toɓɓere men ko "Hol peeje kaanɗe sakkeede ngam haɓaade cumuuji ladde ?". Ngam rippude e ndee toɓɓere, en keerorto Senegal, diiwal rewo leydi ndi, to cumuuji keewi teskeede hitaande kala. Maa en njeewtid toon e mawɓe gure kam e daroniiɓe ɓamtaare renndo. Maa en ndokku konngol kadi serwisaaji laamu dillooje e oon alhaali, wano goomu daraniingu haɓaade mbayliigu weeyo kam e yooro (Agence Nationale de la Reforestation et de la Grande Muraille Verte (ANRMV). Tedduɓe, ko nih woni mbaadi yeewtere men hannde, bisi...2025-04-0910 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓeDarnde rewɓe e baŋŋal dipolomasi: hannde hiɗen jaɓɓii Hajja Niima BAH diplomaaatjo ginenaajo mawɗoToɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali, rewɓe gollooɓe e baŋŋe dipolomasi. Ana taskanoo e duuɓi ƴaɓɓiiɗi ɗii rewɓe ana famɗi e ɗen baŋŋe kono alhaali oo fuɗɗii waylaade. Rewɓe diplomaatɓe ana woodi e leyɗe men, woodi e maɓɓe  laatiiɓe jaagorɓekalfinaaɓe jokkodire leyɗe maɓɓe e leyɗe janane. Woɓɓe ko ambassaderɓe, woɓɓe kadi ana tawee e pelle mawɗe adunaaru nduu. E yewtere men ndee hannde, eɗen njaɓɓii gooto e maɓɓe. Hajja Niima BAH ko debbo ginenaajo diplomatiijo m...2025-04-0810 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare AfrikYewtere men kuuno fawii hannde e nafaaji kuuran kewreteeɗo naange e nder leyɗe AfrikHannde en njewtan e dow nafoore kuran kemreteeɗo naange. E faransiire enerji soleer. Nafoore majjum e ɓamtaare keɓe jawdi mum. En njaɓɓoto Kajo Ñaang, oo debbo mo Moritani keertaniiɗo kuran naange. En njokkinan heen jaɓɓaade Aamadu Siise, oo duu yo golle kuran naange woni e mum to Mali. Timminiren yewtere ndee, Aminata Ba, mo diiwal Podoor, rewo Senegaal. Oo mo fedde mum heɓi ɗii panooji jarnooji gese maɓɓe. Nii woni yewtere ndee, bisimilla moon !2025-04-0310 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓe[Taskaram fillitaaɗo] : Alhaali ɓee rewɓe buuseeɓe e caɗeele ɗe hawrata e muuɗum e nder meccal maɓɓeToɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali rewɓe buseeɓe walla mbi'en rewɓe gollooɓe e baŋŋe teewu dabaaji, gilla kirsugol, faa e yeeyugol teewu e lumooji ɗi. Ana taskanoo adan tawi, rewɓe ɓen ngalaano e mecce buuseyaagal, e ɗi duuɓi sakkitiiɗi rewɓe ɓee fuɗɗii natugol e majje.Hanndee jonnde ndee, en yewtidan e "Jédidia TANKOANO DABIRE". Ko Burkina Faso o jeeyaa. Ko o gooto e rewɓe waɗooɓe ɗee golle, kanko woni hooreejo gollirde "Burkina Beni"  nokkuure yeeyirde tewu dabaaji e nder leydi ndii. Kanko woni koɗo men e ye...2025-04-0110 minKiwal taariindiKiwal taariindiHolko woni battane ɗee hibbirɗe tuuɗe (jine kurujuru) e taariindi ndiiToɓɓere yeewtere men e ndee alarbaare hannde, 26 lewru 3ɓuru hitaande 2025, ko "Battane hibbirɗe tuundi (jine kurujuru) e taariindi men". Teskaama e gure mawɗe e nder Afrik ɗeen hiɓɓirɗe tuundi ina ngoodi. Kurujuru yuppee tawi waɗaaka e nokkuuji uddotooɗi. Ɗeen baɗe ina njogii battane bonɗe e taariindi men, ngonka men e cellal men. Ngam faccirde ndee toɓɓere, maa en mbismo koɗo men Kajjatu Jallo, kiwoowo taariindi, tawaaɗo e mojobere wi'eteende "Guinée Ecologie", daroniinde reende taariindi. Ko adii ɗuum, maa en njah haa Jigensoor, diiwal worgo Senegal e jantoore nde nultind...2025-03-2610 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓeKoddiwaar: gila jooni debbo jibinɗo kala no jogii hakke lebbi 6 guurte, worɓe ɓen lewru Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali dokkugol rewɓe Koduwar reduuɓe lebbi jeegon fofteere, lewru woturu worɓe maɓɓe. O kabaaru nantinaama, e ndu lewru tataɓuru hertamunaade e háɓande e ɓeydude hakkeeji rewɓe. Holno oo kabaaru njaɓora e leyɗe men Afrik tenti e ɓantiiɗe Koddiwaar. E jonnde ndee, eɗen ngonndi e Jenebu Jallo, hooreejo fedde nde wonaa- laamuyankoore "ONG mon enfant ma vie", suka am, nguurndam e fulfulde. Ndee fedde ana darani wallude rewɓe kañun sukaaɓe tenti e rewɓe reduuɓe.Koɗo men hannde e yewtere, ko...2025-03-2510 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓeAlhaali sunningol/haddugol sukaaɓe rrewɓe e nder GambiyaHannde toɓɓere yewtere ndee ana fawi e sunningol walla haddugol sukaaɓe rewɓe. So en taykiima, e nder leyɗeeele men sariyaaji ɓamaaɗi ngam haɓude e haddugol sukaloy ndewoy kaa faahan sunningol sukaaɓe rewɓe laatiike huunde ko ronkaa harmineede walla hisineede e nder leyɗe Afrik ɗee. E timmoode lewru 2ɓuru faltiindu nduu, calɗi dental fedde adunaru ONI kollii mette majji caggal nde sukaaɓe 11 hadda to Kasamaans e worgo Senegaal. Hannde ko ngonka oo alhaali e nder Gambie, njeeteten. Sabu e bi’ol ciimtol Unicef, nduu salndu ONU kalfinaandu Jannde tawaandu e...2025-03-1810 minLaawol ganndal e neediLaawol ganndal e neediAlhaali laaɓugol ñaameteeɗi e nder walla sera lekkolji ɗii e nder AfrikTedduɓe heɗiiɓe Rfi fulfulde daaɗe duniyaaru, on calminaama. Bisimillah e taskaraam men"Laawol Ganndal e Needi". Laawol ganndal e needi e ndee aljumaare hannde 14 lewru 3ɓuru2025 toɓɓere men feewti ko e laaɓal ñameeje walla ñaamanteeji jeeyeteeɗe e lekolaaji ɗi.Teskaama e nder ɗiin lekolaaji walla e takko majji, ina heewi addooɓe toon ñameeje inanjeeyaɗe sukaaɓe jangooɓe ɓe. Kono nde tawno reedu alaa pittirɗe saka so tunwii laɓɓinee,haani toon naatneede tan koko laaɓi, selli, seni. Ɗum woni sabaabu e ndee yeewtere men,...2025-03-1410 minKiwal taariindiKiwal taariindiKo holɗum ngol asugol gaas e ndee nokkuure noddirteende "Grand Tortue Ahmeyim" hakkunde Moritani e Senegaal battinta e baŋŋe taariindi e awo ?E oo ɗoo taskaram en yewtay ko yowitii e yaltugol Gaas e eɓɓoore wi'eteende "Grand Tortue Ahmeyim" to maayo wonngo hakkunde Moritani e Senegaal ñannde 19 lewru 2 vuru ndee hitaande. Gila nden, sosiyete Beretaaniya Mawndi bi'eteeɗo British Petroleum (BP) gollayɗo e ndee eɓɓoore Gaas no semmbini darnde mum ngam ƴeewde no nde safrira ɗee caɗeeleno. Laamuuji Senegaal e Moritani no ɓeydi reentaade oo alhaali. Ɗum addani annduɓe ko faati e weeyo e awooɓe ɓee kulhuli e battane ngol yaltugol gaas e dow taariindi tintinii non e njuɓɓudi ekoloji maaje ɗen e nder nokku hee.Nga...2025-03-1210 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓe[taskaram fillitaaɗo]- Caɗeele ɗe rewɓe gollooɓe e nder cuuɗi jogii fii heɓtugol njoddi maɓɓe so lewru maayiiToɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali nguurndan sukaaɓe rewɓe gollooɓe e ley cuuɗi. Eɗen anndi ɓee rewɓe ana keewi e ley galleeji ɗii ngam wallude, woɓɓe haybude sukaaɓe ngam heɓude njawdi.E ɗee yontere ƴaɓɓiinde fedde nde wonaa-laamuyankoore yaltinii teffoore e alhaali nguurndan ɓee rewɓegollooɓe golle nder cuuɗi. Ndee teffore waɗaama e leyɗe e leyɗe buy hono Mali, Senegal, Gine, Benen kañun e Togo.Njaltundi ndoo hollii wonnde yoga e ɓee rewɓe ana gonndi e caɗeede kewɗe fii heɓtugol...2025-03-1110 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare AfrikAlhaali sagalle kese ɗe laamu Mali fawi e kaalisiiji neldeteeɗi e yoga e kulle hono konjamOon calminaama, oon njettaama kala ɗo mbaawuɗon taweede e heɗaade e oo wakkati, ndee yewtere, Faggudu e ɓamtaare Afrik. Hannde yewtere men ndee ana fawii e dow ɗii taksuuji kesi ɗi laamu Mali yamiri, puɗɗuɗi gollireede gilla hankin. Oo taks, ko taƴetee e dow krediiji ɓameteeɗi e telefon, naa e kaalisiiji neldirteeɗi telefon. So e ley leydi ndii,  fayi so tawi e ɗum immorii caggal leydi ndi. Ko waldaa e ɗum, taks ɓeydaama duu e dow konjam. Ɗii taksuuji haala mum heewi sanne Mali. E yewtere nde em keɓan heɗaade yoga e ɓiɓɓ...2025-03-0610 minKiwal taariindiKiwal taariindiCaɗeele heɓugol ndiyam e nder worgo Senegaal hono NiayesE ooɗo taskaram en yewtay ko faati e caɗeele keɓgol ndiyam e nder diiwal Niayes, haa teeŋti e Potou wuro jeyaango e nder komin Léona, ko ina ɓura 200 km e Dakaar. Yanti heen, fedde winndereyankoore nde wonaa laamuyankoore wiyeteende Gret na jokki eɓɓaande e ballondiral e laamu Senegaal gila hitaande 2017 ko yowitii e oo alhaali. Ko ɗum waɗi nde yuɓɓini lappol e nder ndee nokkuure ngam yeewtidde e yimɓe nokkuuje ɗee ngam etaade wallitde ɓe, safrude ɗee caɗeele jowitiiɗe e potal kuutoragol ndiyam e dow tolno Niayes. Ngam yewtu...2025-03-0510 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓeHol pehe haanuɗe ɓameede ngam datinnde waasugol ɓee rewɓe gollooɓe e nder ɓulli kaŋŋe? E ndee yontere toɓɓere men no yewta alhaali rewɓe gollooɓe e oogiirɗe woni nokkuuji ɗo kaŋŋe ittatee. Teskaama e ɗii nokkuuji, rewɓe ina looro hen no feewi. E nder hakkundere lewru faltiindu nduu, fodde yimɓe 48 maayi e joortande ɓunndu kanŋe to bannge hirnaange leydi Mali tawi ko ɓuri heewde e maɓɓe ko rewɓe e sukaaɓe. Ɗum tawi ko fodde yimɓe 11 maayiino e hono ɗii alhaaliiji to hakkundere hirnaange leydi ndii. E siftinnde e hitaande faltiinde ndee, fodde asooɓe kaŋŋe70 maayi to bannge worgo leydi ndii, tawi kadi ko r...2025-03-0410 minCellal Ko NgaluCellal Ko NgaluHannde hiɗen yewti alhaali ñawu olweende hakkilo walla yejo. Ko holno ɗum faddorte?Tampere heewnde, ngaameela, joñaade walla serindaade, miijooji bonɗi ekn... Olweende hakkille ma mbiyen « depression » e fransire, woɓɓe no mbiya ɗum yejo walla mettere ɓernde ɓurtunde … ko ñawu hakkille ngu miliyoŋaaji yimɓe e nder winndere ndee ngonndi, tawa fawaaki e duuɓi walla e joggugal jom’um. Kono, ngun ñawu no welsinda e renndooji men ɗii, e tee hanaani sabu ko ñawu hulɓiniigu wawngo saabaade joomum seera e hakkile mum, haa watta miijaade wartaade. Hol maale ganndinooje wonnde neɗɗo no wondi e ngu ñawu? Hol no ɗum fadorte kadi e no ɗum safrorte? Ko wona ɗ...2025-03-0310 minKo mbiiɗon?Ko mbiiɗon?Toɓɓere men hannde ko naatgol sukaaɓe ɓee e nder dawrugol/politikHeɗiyannkooɓe RFI Fulfulde, on salminaama. Bismilla mon e taskaram men Ko Mbiiɗon ?  Hannde, en yeewtay fii ɓee sukaaɓe jokkuɓe/waɗooɓe politik. Fii ndee toɓɓere hi ɗen jaɓɓii Ismayel WON, depiteejo ka suudu sarɗiyankooru Senegaal e immorde ndee fedde politik PASTEF. Ko kannko kadi  ardii ndee fedde e nder falnde Podoor, rewo Senegaal. Ummu BAH2025-03-0123 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare AfrikHannde hiɗen alhaali caɗeele rewɓe dillooɓe e nder fannu ngaynaako e ndee ñalaande hertanaande ngaynaako e nder Senegaal Hannde hiɗen tawee ɗoo e nder diiwal Kaolack, hakkundere hirnaange leydi Senegaal. Ɗum ko ngam tawtoreede oo ñalawma ngenndiijo kertananaaɗo ngaynaaka. Tawi ko e dawal 9ɓiwal ngonɗen. E nder yewtere ndee en kaalan e golle kosam tawi njaadaten hen ko e rewɓe dillooɓe e nduu fannu. Holno golle maɓɓe njaarata ? Caɗele gonuɗe hen ? Peeje ngam addude ɓural e fewnugol kam e yeeyugol kosam e nder leyɗe ɗee. Ngam yuɓɓinnde yewtere ndee heɗeni ɗoo e ley caali ɗo rewɓe ngaddi kocce na'i, nebabeele na'i wonndude e njeyguuli goɗɗi. Haouwa...2025-02-2710 minDinngiral rewɓeDinngiral rewɓe[Taskaram fillitaaɗo] - Hannde hiɗen yewti alhaali jannginngol rewɓe mawɓe ɓe heɓaani jannde lekkoy Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali jannde rewɓe mawɓe e nder dowri ndii.Ɓe ɓe keewi e nder ngure leyɗe men, rewɓe mawɓe ɓe heɓaani jannde lekkoy, ka e ɗii duuɓi sakkitiiɗi pelle kewɗe ɓami pehe ngam jannginde rewɓe mawɓe. E jonnde ndee, eɗen gonndi e Aysata Amadu Balde, jannginoowo rewɓe mawɓe e alhaali wayltingol ɓiɓɓe leɗɗe to Gine. Koɗoɗen yewtere nde Fati JALLO gooto e jannginooɓe fedde ɓantaare pulaar to Mauritanie, ndee walde ana daranii jannginnde rewɓe mawɓe...2025-02-2510 minCellal Ko NgaluCellal Ko NgaluJokken yewtude toɓɓere men ko faati e ñawu kanseer: holko woni tiiɗormaai ɗi wonnduɓe e nguu ñawu kawrata? En njokkat haalde hannde kadin e alhaali ñawu kanseer e nder Afrik.Caggal nde neɗɗo tinni omo wonndi e ñawu kanseer, hare tiɗnde no fadii mo, wonannde heɓde safaare. E bannge gooto ko keɓgol cafaaje, gila e ko wi’ete ko simiyoterapi, rajoterapi, opereeji e safareeji goɗɗi keewɗi… heewɓe keɓaani waɗde ɗum sabu ŋakkeende kaalis. E bannge goɗɗo, ko alhaali ŋakkere ɗo safraa e kuutoorɗe, sabu no heewi hannde cuuɗi cafrirɗe nder Afrik, ɗi ngala kuutorɗe bawɗe safrude ñawu kanseer, walla so tawi woodi jogiiɗi ni tawat...2025-02-2410 minFaggudu e ɓamtaare AfrikFaggudu e ɓamtaare AfrikHolko waawi wonude battane yowitaare faggudu leyɗe Afrik dow mballal leyɗe janane?Toɓɓere men, no yewta e alhaali yowitaare leyɗe Afrik e balle caggal leydi. Afrik no alɗi to bannge jawle iriiɗe e ndemanteeɗi, duunde Afrik no wonndi e ngalluuji keewɗi kono hayso tawi ɗee jawle fof no ngoodi, ɗum haɗaayi Afrik no fawi ko tiiɗi e balle immoraade caggal leydi ngam notaade e caɗeele ɓesnguuli maɓɓe. Ndee yowitaare Afrik sabiima namne keewɗe ko faati e jeytaare Afrik to bannge faggudu, ɓamtaare dumminde e calɗi tiiɗi ngam ɓamtaare janngo. Ɗee balle no njaha e nder fannuuji keewɗi hono cellal, j...2025-02-2010 minCellal Ko NgaluCellal Ko NgaluKo holɗi e nooneeji Cancer ɓuri teentude e nder Afrik? Dokteer Deme no sifonoo enHannde 17 nduu lewru 2ɓuru njeewtaten ko e alhaali kanseer, nguu ñawu no teskaa hannde e nder winndere ndee kadi no heewi nooneeji e tee no waawi heɓde neɗɗo kala. E nder Afrik, nooneeji kanseer ɓurdi teskeede ko : kanseer rennga (col de l’uterus), kanseer heeñere, kanseer enndu, kanseer prostate... Kono, yimɓe ɓee ina njeebi nguu ñawu ndee tawno ɓe njahta ƴeewtoyaade ɓalli maɓɓe gila e law, tee heɓde cafaaje ñawu ngu kadi wona ko weeɓi e nder duunde nde. Njaɓiɗen e yeewtere men hannde ko Dr Ahmadou DemMi salminiima, Do...2025-02-1710 minKo mbiiɗon?Ko mbiiɗon?Saint-Valentin ko juldeere (feeto) yiɗindirɓe. Ndee ñalaande no mawninee ñannde 14 lewru ɗiɗaɓuru kalaHeɗiyannkooɓe Rfi Fulfulde on salminaama. Bismilla mon ka taskaram men Ko Mbiiɗon ?Hannde en yewtay fii ndee ñalaande 14 lewru 2ɓuru noddirteende Saint-Valentin . Hitaande kala si ndee ñalaande hewtii giggol no teddiniree e mayre. Ko honno ndee ñalaande yi’iraa maa ko honɗun nde mari nafoore. Fii yewtugol e dow ndee toɓɓere, hiɗen jaɓɓii Mariyama Sire BAH ginenaajo waajotooɗo ngenndaaji, diiseteeɗo e baŋŋe desal. Ummu BAH.2025-02-1523 minCellal Ko NgaluCellal Ko NgaluKo honɗum waawi battinnde ngal pellital Donald Trump ko faati e yaltugol USA e nder ndee fedde OMS?Ina anndano wonnde Etats-Unis ɓuri wallitaade OMS dental winndereyankowal toopitiingal cellal, Donald Trump, hooreejo Amerik ƴettii pelital yaltinde leydi makko e nder ndee fedde. Ngal pellital woodan battane e nder leyɗe keewɗe, teeŋtii Afrik fof, ɗo OMS jogii darnde mawnde e haɓude ñabeeli e semmbinde golle paatuɗi e cellal. Holko wonata batte jaltugol Dawlaaji Dentuɗi Amerik e nder fedde Oms wonannde ɗee leyɗe Afrik? Ko holɗe e caɗeele ɗee leyɗe njogorii heɓde sabu ɗum? Ko ɗum kaalten altine hannde 10 lewru 2ɓuru e nder yeewtere men Cellal ko Ngallu. Heɗiiɓe o...2025-02-1010 minGood Life, Great CareersGood Life, Great CareersEpisode 22 - Guest: Nancy Mann - Dept. of Environment & EnergyIn the 22nd episode of the Good Life, Great Careers podcast, we are joined by Nancy Mann from the Nebraska Department of Environment & Energy (NDEE). Nancy is the Section Supervisor of the Petroleum Remediation Section and has dedicated 32 years to serving the state. Her team manages petroleum spills across Nebraska, covering aboveground and underground storage tanks, as well as surface spills. With a deep passion for her mission to support Nebraska’s citizens, Nancy shares insights from her remarkable career and highlights the diverse opportunities within NDEE. Don’t miss this engaging conversation!   Many are unawa...2024-09-2429 minLe talisman brisé: le podcast en français-fulfuldeLe talisman brisé: le podcast en français-fulfuldeÉpisode 5: La prophétie de la tanteKwame ko sardiññeejo to Gorom-Gorom, Burkina Faso. Gollinoowo mo oo, Porfeseer Omar Seeku, siwlaama yeeso makko.E hare ndee, talkuru makko nduu heli. Kwame yehi ɗaɓɓitoyde Omar, gonnooɗo e gollude haa wiltina jeereende ndee. Holi siwliiɓe mo ?Ciwlagol ngol e talkuru haawniindu nduu seeraani e taalol ngol goggo oo sifii ngol ?“Heɗito henndu ndun, ko Saharaa on woni e woyde. Himo yiɗi wiltude. Ñannde goo neɗɗo aroyat. O wuurnita huɗo kon e leɗɗe anndanooɗe ɗee e ɗiin jamanuuji feƴƴuɗi... » ► EXERCICES(Pour faire les exercices, fai...2022-11-1106 minLe talisman brisé: le podcast en français-fulfuldeLe talisman brisé: le podcast en français-fulfuldeÉpisode 4: Vous avez une chambre s’il vous plaît ?Kwame ko sardiññeejo to Gorom-Gorom, Burkina Faso. Gollinoowo mo oo, Porfeseer Omar Seeku, siwlaama yeeso makko.E hare ndee, talkuru makko nduu heli. Kwame yehi ɗaɓɓitoyde Omar, gonnooɗo e gollude haa wiltina jeereende ndee. Holi siwliiɓe mo ?Ciwlagol ngol e talkuru haawniindu nduu seeraani e taalol ngol goggo oo sifii ngol ?“Heɗito henndu ndun, ko Saharaa on woni e woyde. Himo yiɗi wiltude. Ñannde goo neɗɗo aroyat. O wuurnita huɗo kon e leɗɗe anndanooɗe ɗee e ɗiin jamanuuji feƴƴuɗi... » ► EXERCICES(Pour faire les exercices, fai...2022-11-1110 minPeople Places PlanetPeople Places PlanetEnvironmental Impacts of a Digital Sharing EconomyDigital technologies have steadily woven themselves into the global economy, transforming the pace at which we access and process information. “Digital sharing services” like Airbnb and Lyft often promise broad society benefits, including a reduction in energy usage, a lower environmental footprint, and more efficient use of existing products. But are these sharing innovations really changing our environmental outlook for the better?  This podcast on digital sharing services is based on comprehensive research by Tamar Makov, Tamar Meshulam, and Sarah Goldberg supported by the Network for the Digital Economy and the Environment (nDEE) with grants from t...2022-09-2830 minLetraCastLetraCastLetraCast 121- Ndee Naldinho: O quinto VigiaNeste episódio do LetraCast é Flavio Amancio cai nas entrelinhas da letra O quinto Vigia do rapper Ndee Naldinho. Entenda como a dura realidade, a periferia, o descaso do governo, um assalto a banco e um vigia foram a inspiracao para esse grande sucesso do Rap brasileiro.   Até a próxima letra! ESPALHE O LETRACAST No Facebook: www.facebook.com/letracast No Twitter: www.twitter.com/letracast Ideias, dúvidas, broncas e sugestões: contato@letracast.com.br 2022-08-2059 minELLAFELLAFFowru e fayannde teewu e mbaroodi ɓesndi / L’hyène, la marmite de viande et une lionne mère .   texte traduit par Oumar Mounirou Déme et Aliou Mohamadou   . Mots-clés:  peul, pulaar ; Gambie, Sénégal, Mauritanie, Ouest du Mali — écriture littéraire ; tinndol, conte, fable — hyène, lionne ; égoïsme, dépit. Contexte de production: Écrit en 1986 d’après une version dite par Alassane Thiam ; oralisé par l’association Timtimol en mars 2012. Présentation du recueil. Voix: Haby Zacharia Konté. Réalisation: Pierre Amiand et Bénédicte Chaine-Sidibé. Résumé:  L’hyène trouve sur son chemin une marmite de viande. Ell...2022-07-2300 minGringos PodcastGringos PodcastNDEE NALDINHO - Gringos Podcast #117O Ndee Naldinho falou da Lagartixa na Parede, do 5° Vigia e muito mais nesse episódio brabo.2022-03-312h 56ELLAFELLAFMbaroodi e fowru e rawaandu / Le lion, l’hyène et le chien.   texte traduit par Oumar Mounirou Déme et Aliou Mohamadou   . Mots-clés: peul, pulaar ; Gambie, Sénégal, Mauritanie, Ouest du Mali — écriture littéraire ; tinndol, conte, fable — lion, hyène, chien ; naïveté ; partage, la loi du plus fort. Contexte de production: Écrit en 1986 d’après une version dite par Alassane Thiam ; oralisé par l’association Timtimol en mars 2012. Présentation du recueil. Voix: Mamadou Abdoul Sek. Réalisation: Pierre Amiand et Bénédicte Chaine-Sidibé. Résumé:  Le lion, l’hyène et le c...2022-02-1300 minHaryanvi SongHaryanvi Song7 JANAM (Lyrical Video) Ndee Kundu | Pranjal Dahiya | MP Sega | New Haryanvi Songs Haryanavi 20217 JANAM (Lyrical Video) Ndee Kundu | Pranjal Dahiya | MP Sega | New Haryanvi Songs Haryanavi 2021 --- Send in a voice message: https://anchor.fm/om-prakash-mund/message2021-12-2703 minFilmy BaatienFilmy BaatienNdee Kundu Lifestyle | Ndee Kundu Success Story | Ndee Kundu GirlfriendNdee Kundu Lifestyle | Ndee Kundu Success Story | Ndee Kundu Girlfriend Hello guys you are welcome to today's video of our channel FAME GAME in this video i will talk about ndee kundu lifestyle, about ndee kundu sucess story, about ndee kundu family, about desi haan ji ndee kundu, about dabya ni karde haryanvi, about baabu ndee kundu, about ndee kundu girfriend, about shehar ki gali bintu pabra, about reaction on haryanvi song, about haryanvi song reaction, about desi haan ji ndee kundu, about kp kundu reaction, about reaction ndee kundu, about desi haan ji bintu pabra. So...2021-06-2804 minHow She PlaysHow She PlaysEpisode 9: Pitt Volleyball with Chinaza NdeeOn this episode, Katie King sits down with Pitt Volleyball standout, Chinaza Ndee as she talks about discovering her passion for Volleyball and her thoughts on the team as they head to their fifth-straight NCAA Tournament. Then, Katie and Tilman offer their reactions to the conversation.2021-04-0724 minIndigenous Earth Community PodcastIndigenous Earth Community PodcastBeing a Native College Student, and Advisor in Our Current Political Climate with Angela Noah, Ndee+ChoctawAngela Noah (@angno97) is a National Indian Tribal Youth Peer Guide, the Current Miss Indian University of Oregon, an Earth Ambassador , and a very community driven individual. I learned so much from her in the half an hour we shared together. We go over a wide range of topics, such as the Landmark Supreme Court Ruling Affirms Native American Rights in Oklahoma , being a native college student, and advisor in our current political climate, and on always honoring those who got us to where we are now.  Other topics we cover : How to honor t...2020-07-1731 minPrograma Consciência BrasileiraPrograma Consciência BrasileiraPrograma Consciência Brasileira #112Salve! No ar o nosso Programa Consciência Brasileira #112, onde trouxemos a primeira parte da entrevista com a dupla Paulo Microfonia & Sopro Inverso, no nosso quadro Trocando Ideia. Ouvimos Atitude Nota 10 e MC Michael Weslley no quadro Prata da Casa, e conferimos o lançamento de Matéria Prima e Alafia com Dieguito Reis, além disso rolou: Cólera, GOG, Combo X, Doralyce, Mundo Livre S/A, China, Arcanjo Ras e Ndee Naldinho. Valeu pela sua sintonia!2020-06-1457 minPrograma Consciência BrasileiraPrograma Consciência BrasileiraPrograma Consciência Brasileira #90Salve! Programa Consciência Brasileira #90 no ar! Nesse episódio rolo RZO com o álbum Todos São Manos, no quadro DISCOnversando. No quadro Fortalecendo a Cena, uma amostra do punk rock de Brasília com Detrito Federal e Plebe Rude. No O Que Há de Novo o som do MV Bill e do grupo Rap Plus Size com participação de Kamau e Cris SNJ. Ainda rolou: Ndee Naldinho, Ultramen, RAPdura, Mato Seco, Majur, BaianaSystem Margareth Menezes, Titica, Skowa e a Máfia e BNegão e Os Seletores de Frequência...2019-11-2259 minTHIS IS HORATIO/IBIZAHOLICTHIS IS HORATIO/IBIZAHOLICAbsil - NdeeAbsil - Ndee2019-10-2809 minYoung Farmers PodcastYoung Farmers PodcastNdée Bikíyaa: The People's FarmIn celebration of Indigenous People's Day, Lindsey speaks with Clayton Harvey of the White Mountain Apache Tribe in Arizona about how farming has shaped his spiritual identity and helped keep Apache traditions and language alive in his community. Clayton shares how his journey to Standing Rock has influenced him, and inspired other indigenous young people to farm. His farm, Ndée Bikíyaa, has a mission of promoting personal and cultural health among White Mountain Apache through agriculture. “In Apache, the word for mind and land are the same. It goes to show the relationship that our peop...2018-10-1231 minOfficial PodcastOfficial PodcastPodcast Zvuki Mouse-P Vol. 00901. Dee Johnston - Lost My Way (Original Mix) 02. All Day Willis, Eva Bublick - America (Mauro Mozart Remix) 03. Royal Music Paris - Switch Up (Original Mix) 04. Block & Crown, Scotty Boy, Block & Crown, Scotty Boy - So Good (Original Mix) 05. Mr. V, Wolf Story - Dance To Be Free (Soulful Mix) 06. NDEE - Anything (Extended Mix) 07. Alan Belini - The Night (Original Mix) 08. Andrea Tufo - Be Yourself (Original Mix) 09. Edward Botero - Sing For You (Original Mix) 10. Antonyo - Without Your Love (Club Mix) 11. CSNDZ - Make Me Feel Good (Original Mix) 12. After Faith - My Love (CJ Reign's Midnight...2018-09-2601 minToasted Sister PodcastToasted Sister PodcastE39: Apache Harvest Festival — “It’s really, really cool!”In this episode, I hit the road and talk with some folks at the 6th annual Apache Harvest Festival at the Ndée Bikíyaa farm in Canyon Day, Arizona. On this show: Onah Ditzer, farm education coordinator at Ndée Bikíyaa Rachel Beauty, Apache culture intern for the Yavapai Apache Nation Shalitha Peaches, distribution manager for Ndée Bikíyaa Nephi Craig, Café Gozhóó Andrea Batty Emery Hoffman, White Mountain Apache Tribe water resources Dezeray Garcia2018-09-0724 min